Innovation, ständig förändring och framtiden- vad är en modern innovationskultur?

I en rad artiklar har Idnet spanat kring de förändringar detaljhandeln genomgår och vad detta får för konsekvenser för retailers. Coronapandemin har på många sätt accelererat de förändringsprocesser som fanns sedan tidigare, samtidigt som pandemins varaktighet också skapat nya och bestående förändringar. Det kan därför vara värt att stanna upp och reflektera över just begreppet förändring och hur ett ökat förändringstryck i samhället påverkar företag i allmänhet och retailers i synnerhet. Hur bör man tänka för att säkerställa sin verksamhet i framtiden? Och vad innebär egentligen en modern innovationskultur?

VOKA-världen
Digitaliseringen och ny teknologi innebär att omvärlden, konsumenterna och marknader hela tiden förändras. Idag är det många som försöker förstå vad som ska bli det nya normala efter pandemin. Problemet är att det nya normala är något av en illusion. I stället har ständig förändring blivit en konstant i tillvaron och något som företag och organisationer måste lära sig att leva med. Att samhället hela tiden förändras är inget nytt, det har det gjort i alla tider, men idag kan man beskriva det som att vi lever i en ”VOKA”-värld. VOKA är en akronym där bokstäverna står för Volatilt, Osäkert, Komplext och Ambivalent. Begreppet illustrerar att marknader tenderar att röra sig allt snabbare, vilket gör framtiden svårare att förutse, samtidigt som komplexiteten ökar inom de flesta branscher vilket gör det svårare att se traditionella samband mellan orsak och verkan. På senare år har också traditionella aktörer i de flesta branscher utmanats av s.k. disruptiva aktörer som kommer in och konkurrerar med nya affärsmodeller. Klassiska exempel på detta är Uber och Airbnb, men också inom dagligvaruhandeln har en rad nya aktörer etablerat sig på marknaden de senaste åren.

Vidare kan man konstatera att gränserna mellan delsegment som kläder, mode, skor, sport och heminredning flyter ihop allt mer. Idag är det självklart att HM säljer sport- och träningskläder likväl som att Stadium säljer mode- och livsstilsplagg. Och tiden då Volvo befann sig i en tydligt avgränsad bilindustri, och konkurrerade med varumärken som Audi och BMW, är ett minne blott. Det ger en mer rättvisande bild att beskriva det som att Volvo idag verkar inom ”mobilitetsbranschen” och att de därmed också konkurrerar med aktörer som Tesla, Google och Samsung. Och man kan i sin tur fundera över vad Tesla egentligen är för typ av företag; ett bilföretag eller ett “elföretag”? Och kommer de i framtiden främst att fokusera på att utveckla bilar eller utnyttja sin plattform till att skapa nya tjänster i andra branscher inom elektrifieringsområdet?

Förnyelse och innovation har blivit allt viktigare
Utvecklingen som den beskrivits ovan gör att företag idag har ett större behov av att jobba med frågor som rör förnyelse, något som i sin tur kräver ett förändrat synsätt och förhållningssätt kring innovation och utveckling. Traditionellt har många företag haft ett ganska linjärt synsätt på innovation och utveckling, ett synsätt som byggt på att omvärlden varit relativt förutsägbar och att företaget kunnat kontrollera de flesta delar av värdekedjan över tid. Det har i sin tur inneburit att man historiskt kunnat sjösätta stora utvecklingsprojekt, inte sällan med långa ledtider, som primärt syftat till att förbättra och effektivisera befintliga produkter och affärsmodeller. I dagens föränderliga affärslandskap riskerar dock detta synsätt att skapa utvecklingsprojekt som blir obsoleta redan innan de når marknaden.

Artikeln ”How COVID-19 has pushed companies over the technology tipping point—and transformed business forever” från McKinsey stödjer tesen om att förnyelse och innovation blir allt viktigare. I en undersökning ställde man frågor till chefer om deras strategiska fokus kring investeringar i ny teknologi. Därefter jämförde man resultaten med hur man hade svarat på samma fråga några år tidigare.
Resultatet visade att det idag är betydligt färre chefer som svarar att teknologi ”primärt är en källa till effektivisering och kostnadsbesparing” än det var 2017. I stället svarade nästan fyra av tio att de investerar i teknologi i syfte att skapa sig strategiska konkurrensfördelar och 19% uppger t.o.m. att digitala teknologier är ett sätt att ställa om hela affärsverksamheten (läs: fokus på förnyelse). Detta ger en tydlig indikation om att investeringar i teknologi gått från att primärt ha handlat om att effektivisera den befintliga verksamheten till att idag handla om innovation.

Experimentera dig in i framtiden genom en ”labb- and testapproach”
Så hur bör man hantera en ständigt föränderlig värld, präglad av oförutsägbarhet och ovisshet? Och hur navigerar man och fattar beslut i dagens VOKA-värld? Ett sätt är att sträva efter att korta ledtiderna i utvecklingsprojekt genom att pröva idéer genom prototyper i mindre skala. Inte sällan försöker man också involvera både kunder och/eller partners på ett tidigare stadie av utvecklingsprocessen som ett sätt att validera och minimera riskerna. Man kan kalla detta ett modernt “labb- and testapproach” där man experimenterar sig in i framtiden genom att prova och lansera flera nyheter på marknaden ungefär samtidigt och därefter skala upp det som visar sig fungera.

Låt oss återvända till mobilitetsbranschen och ta Volvo som exempel. För några år sedan lanserades ”Care by Volvo”. Det kan beskrivas som en utvecklad variant av privatleasing där stort fokus låg på service och tjänster, t.ex. ”in-car-delivery” som innebar att man kunde få matleveranser direkt i bakluckan. Parallellt med detta har dock Volvo också utvecklat konceptet ”M” (som i Mobility) samtidigt som Lynk & Co och Polestar är exempel på andra nya produkter/koncept som kommit från Volvosfären på senare tid.

 

Ett par förhållningssätt är centrala att förstå kring dessa exempel:

  • behovet av förnyelse och innovation blir allt viktigare
  • innovation sker allt oftare genom strategisk samverkan (t.ex. tjänsteutveckling tillsammans med andra aktörer)

En modern syn på innovation och innovationskultur
Det är ingen överdrift att säga att synen på innovation är i förändring. Själva sinnebilden av innovation har historiskt varit ett slags idéutvecklingsarbete som skett bakom lyckta dörrar och stort hemlighetsmakeri och där målet varit att snabbt kunna säkerställa ett patent. Idag tenderar innovations- och utvecklingsprocesser ske mer i form av en slags transparent och öppen FoU (Forskning och Utveckling). Förra året var Martin Lorentzon, en av Spotifys grundare, sommarpratare i P1. Han avslutade sitt program med att reflektera över just denna förändring. Han beskrev hur han ofta får frågor om hur man ska lyckas med sina affärer och sa att han alltid svarade att han tycker att folk är för hemliga med sina idéer. Han menade att nyckeln till framgång inte handlar så mycket om idén i sig, som i själva ”hur:et” och avslutade tankegången med följande kloka ord: ”Dela därför dina idéer med omgivningen och fundera mer på själva genomförandet i stället”.

 

Hur den där sista metern kan spela så stor roll

Ni har fått leveranser och skall fylla på era varor ute på butikshyllan. Några i butikspersonalen är nyanställda och butiken kanske är ombyggd. Er leverantör har nästan identiska förpackningar på flera produkter så de är svåra att urskilja. Kanske är det dessutom lite glest i hyllorna och därmed lite extra bråttom. Ja allt detta händer nog inte samtidigt, men det är vanliga exempel på när varupåfyllnaden kan ta extra lång tid. Men även när allt ”är som vanligt” i butiken finns det mycket att vinna på att optimera sin påfyllnadsprocess.

Av exemplen ovan är det kanske den situation med nyanställd personal som känns mest aktuellt just nu inför kommande semestrar. Som erfaren medarbetare kan man butiken och sortimentet utan och innan men för t.ex. sommarvikarier är det knepigare att snabbt hitta rätt. Skall man sen även fylla på flera olika produkter som har liknande förpackningar så gäller det att jämföra varans och etikettens streckkoder eller artikelnummer noggrant så att man ställer varorna på rätt plats. Då spelar det inte så stor roll om man är ny eller gammal i gamet, detta tar tid oavsett.

De butiker som använder elektroniska hyllkantsetiketter har en enorm möjlighet till flera vinster kopplat till ovan. Genom att skanna produkten som ni vill fylla på med handdatorn, börjar varans elektroniska hyllkantsetikett blinka och ni vet den exakta placeringen. Voilá; ni kan sätta in ny personal snabbt i arbete, ni får rätt vara på rätt plats och framförallt kortar ni ledtiden mellan inleverans och full hylla då personalen går kortare distans. Faktum är att blinkfunktionen snabbar upp påfyllnadsarbetet med mellan 15-30%.  Viktigt att ta i beaktande utan att bli allt för teknisk är faktorer som att ni kan blinka i olika färger, så att två personer kan fylla på i samma gång samtidigt utan att riskera fylla på varandras platser. En annan att blinket syns ur vidvinkel och i stark belysning (typiskt för butiksmiljöer), så att man kan se den från håll. Det finns många fördelar med elektroniska hyllkantsetiketter och en riktigt effektiv och korrekt sista meter är bara en av flera. Hör av dig så berättar vi mer.

Framtidens hållbara konsumtion: recycling, upcycling och precycling

Coronapandemin har förändrat människors konsumtionsmönster. En del menar dessutom att pandemin är en förpostfäktning för en större prövning som kommer; den som handlar om förmågan att hantera konsekvenserna av klimatkrisen. Men inget ont som inte för något gott med sig, för pandemin har ökat fokus på hållbarhetsfrågorna och förståelsen för behovet av att bygga upp motståndskraft mot framtida kriser.

Morgondagens konsumenter kommer att ställa allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Borås Science Park släppte under 2020 rapporten ”Trendupdate – hållbar konsumtion och livsstilar”. I rapporten diskuteras hållbarhetsfrågan ur flera intressanta aspekter och man delar in dagens hållbarhetstänkande konsumenter i tre olika grupper genom begreppen recycling, upcycling och precycling. Med utgångspunkt i dessa begrepp visar vi i denna artikel på hur framsynta retailers tänker och arbetar med nya koncept och affärsmodeller för att möta framväxande generationers förväntningar på en mer hållbar konsumtion.

Recycling: reparationsrörelsen växer
Recycling-trenden handlar om konsumenternas vilja att ta eget ansvar kring hållbarhet. Det finns en växande reparationsrörelse som handlar om hur konsumenter förlänger produkters livslängd genom att vårda och laga dem. Inom detta område finns flera exempel från modeindustrin. Ett är det nätbaserade kläd- och modeföretaget ASKET som under Black Friday sonika stängde ned sin nätbutik. I stället för försäljning valde de att ge tips och hjälp till konsumenterna hur de bättre kan ta om hand om de plagg de redan har. Syftet var att få deras kunder att reflektera över dagens konsumtionssamhälle. ASKET har alltsedan starten jobbat målmedvetet med hållbarhetsfrågor och deras ledord är: transparens, kvalitet och hållbarhet. Hela produktionsprocessen är transparent och spårbar och de är noga med att redovisa hur deras värdekedjor ser ut på sin hemsida.

Även IKEA experimenterade med recycling-tanken under Black Friday 2020 genom att lansera Green Friday. I stället för att fokusera på att sälja möbler till konsumenterna uppmanade de konsumenterna att sälja sina gamla möbler till IKEA. Omvända världen alltså. Kanske såldes en del av de produkter man fick in under Green Friday senare i butiken ReTuna, en Second Hand-butik som IKEA öppnat i Eskilstuna. Nyligen offentliggjorde IKEA att det också kommer att öppnas en Second Hand-butik i Göteborg. Second Hand-butiker har funnits länge inom modeindustrin men börjar nu alltså också sprida sig till flera andra branscher.

Upcycling: ”thrift flip” handlar om förädling av produkter
Förutom ambitionen att minska konsumtionen, eller åtminstone effekterna av konsumtionen, kan man också skönja hur en mer ”konsumtionsbejakande” hållbarhet växer fram, d.v.s. man vill kunna fortsätta konsumera, men på sätt som inte tär lika mycket på jordens resurser. Exempel på detta är det man kallar ”thrift flip”, där man skapar nytt värde ur en gammal produkt. Inom modeindustrin benämns detta som ”upcycling” och är något som börjat efterfrågas av hållbarhetsmedvetna konsumenter. Ett exempel på detta är att HM i sin butik på Drottninggatan i Stockholm har något som de kallar för ”Looop machine”. Idén är att man kan lämna in sitt gamla klädesplagg och för en summa få den omgjord till en ny produkt, t.ex. en trasmatta eller handduk.

Ett annat exempel på upcycling finns inom dagligvaruhandeln. För några år sedan lanserades appen Karma som gjorde det möjligt för matbutiker att exponera produkter med kort bäst före-datum. Konsumenterna kunde därmed bidra till minskat matsvinn genom att köpa råvaror som var på väg att bli gamla och som annars skulle slängas. En del matbutiker har vidareutvecklat tanken på att skapa något nytta av råvaror som är på väg att bli gamla genom att man i butiken tillagar färdigrätter av råvaror med kort bäst före-datum. I stället för att slänga mat skapar man en ny produkt som ger en ”win-win-win”-situation för både butiken, konsumenten och miljön. MatRätt och Matmissionen är två exempel på butiker som drivs av olika typer av samarbeten där grundidén är att ge socialt utsatta människor möjlighet att handla mat till reducerade priser. Förutom de uppenbara ekonomiska och miljömässiga effekterna i att man tar hand om mat som annars skulle gå till spillo, skapas också sociala effekter genom att det i dessa butiker skapas arbetstillfällen för människor i behov av arbetsträning. ”Triple bottom line” i praktiken alltså!

Precycling: proaktiv hållbarhet
Proaktiv hållbarhet genom s.k. precycling kan ske på flera olika sätt. Ett sätt är att man strävar efter att minska användningen av plastförpackningar. Detta kan ta sig uttryck genom att produkter i olika branscher tillhandahålls i bulkformat, där kunderna istället handlar i volym och förpackar produkterna i egna eller lånade behållare. Det finns också exempel på förpackningsfria nätbutiker som levererar direkt till dörren, t.ex. Stockholmsbaserade Unwrapped. De skickar sina varor i behållare som kunderna får låna mot pant och lämna tillbaka i samband med nästa leverans, inte helt olikt gamla tiders mjölkbud. Och blickar man ut i världen finns butiken Package Free Shop i Brooklyn, ett företag som bildades ur ”Zero waste lifestyle”-bloggen Trash is for Tossers. Även här är man noggrann med att både de produkter man säljer och de förpackningar de levereras i inte är tärande på miljön.

Ett annat sätt är att försöka optimera utnyttjandet av produkter genom olika former av hyr- och prenumerationstjänster, s.k. ”re-commerce”. Marknaden för att hyra kläder växer och en pionjär är amerikanska Rent The Runway. Innan pandemin tecknade Rent The Runway dessutom ett samarbetsavtal med hotellkedjan Marriott. Genom att ge resenären möjlighet att hyra en garderob för sin vistelse i New York ville de försöka ändra mindsetet kring hur mycket man måste packa inför en resa. Konceptet lanserades under devisen: ”The Closet That Checks In Before You Do”. Tanken är att mindre packning på resan leder till lättare bagage på flyget vilket leder till mindre CO2-utsläpp. Dessutom börjar nya hybridmodeller att växa fram. Ett exempel är det nya livsstilsvarumärket Singular Society. Utgångspunkten för detta koncept är att det inom modeindustrin finns en inbyggd mekanism som är tärande för miljön, d.v.s. i företagens strävan efter ständig tillväxt vill man sälja så mycket kläder som möjligt vilket i sin tur innebär att man hela tiden behöver mer råvarumaterial. En grupp människor som tillbringat större delen av sina vuxna liv inom mode, livsstil och lyxhandel hos några av de största företagen i världen, insåg att de ständigt kom tillbaka till samma grundfråga: Varför köper vi så många saker vi inte behöver, eller ens vill ha? Och varför måste kvalitet vara så dyrt? Är det verkligen nödvändigt att lägga till en vinstmarginal på flera hundra procent för att få affären att fungera, och i så fall varför är det så få detaljhandelsföretag som ger vinst? Finns det ett annat sätt att kunna erbjuda kunder produkter av högsta kvalitet till ett lägre pris som gör att de inte konsumerar lika mycket?

De började skissa på att skapa ett företag som var mer långsiktigt hållbart och som skapar en ”win-win-win”-situation mellan företaget, kunderna och miljön. För att göra detta insåg de att de behövde ​​ändra affärsmodellen till ett prenumerationsbaserat koncept där de i första hand inte skulle vara beroende av att tjäna pengar på de produkter de säljer. Prenumerationsmodellen innebär i korthet att man kan börja handla hos Singular Society först när man blivit medlem och betalat en månatlig avgift motsvarande ca 100 SEK/månad (man måste dock teckna upp sig på minst ett års medlemskap). Genom medlemskapet får man sedan möjlighet att köpa upp till fem produkter av högsta kvalitet varje månad till i princip självkostnadspris (produktionspris). Vill man köpa fler produkter uppgraderar man till ett premiummedlemskap.

Genom att en betydande del av intäkterna kommer från de månatliga avgifterna betyder det att de inte behöver jaga billig produktion utan i stället kan fokusera på kvalitet och långsiktiga relationer med sina medlemmar. Slutsatsen är att genom att man tjänar pengar på månadsavgifter, ungefär som Netflix eller Spotify, behöver man inte primärt fokusera på att sälja så många produkter som möjligt vilket leder till ett mer holistiskt tänkande och skapar bättre hållbarhet. Detta är också ett intressant exempel på hur ett varumärke jobbar med att ”belöna” lojala kunder samtidigt som de knyter dem till sitt ekosystem.

Ett annat exempel på precycling är när de globala jättarna McDonalds och Starbucks inledde ett strategiskt samarbete för några år sedan. Målet var att återuppfinna nästa generations take away-mugg. Samarbetet är ett bra exempel på hur två stora företag, med möjlighet att verkligen göra skillnad, går samman för att skapa hållbara lösningar på gemensamma samhällsproblem. Även om McDonalds och Starbucks är stora globala företag står deras take-away-muggar för ungefär 4% av all världens engångsmuggar. Men eftersom take away-muggen är central för båda företagen har man valt att avsätta budget och resurser för att skapa framtidens engångsmugg. På detta sätt driver de på ett uppriktigt sätt en utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Detta är ett mycket bra exempel på co-creation där två företag med en stor kritisk massa konsumenter går in och försöker skapa innovation med potential att skapa en kraftfull lösning på ett gemensamt globalt problem.

Ökat fokus på klimat och miljö har också gjort att det finns företag som är beredda att gå ännu längre i hållbarhetsfrågan. Outdoor-varumärket Patagonia går så långt att de driver frågor som har med lagar och regler att göra och som är kopplade till klimatfrågor. Deras grundare lär dessutom ha utlovat att de ca tio miljoner dollar som företaget skulle ”tjänat” på Trumps skattesänkningar för några år sedan skulle öronmärkas och skänkas till organisationer som ägnar sig åt gräsrotsaktivism för att bekämpa för att motverka den globala uppvärmningen. Om man spetsar till det lite grann skulle man kunna beskriva Patagonia som ”ställföreträdande” konsumenter.

Exemplen ovan visar hur hållbarhetsfrågorna successivt flyttas framåt. Det ena perspektivet är en tydlig utveckling mot alltmer värderingsstyrda och transparenta företag, något som inte minst beror på att konsumenterna ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete och i förlängningen deras produkter och tjänster. Det andra perspektivet är att man tänker i mer cirkulära livscykler. Gemensamt är dock att hållbarhetsperspektivet genomsyrar alla delar av verksamheten, något som är nödvändigt för att uppfattas som riktigt relevanta hos dagens medvetna konsumenter.

I framtiden kommer det att vara grundläggande för handelsföretag att säkerställa att de produkter de tillhandahåller till sina kunder är så hållbara som möjligt. I Svensk Handels årliga Hållbarhetsundersökning resonerade man i den senaste rapporten om vikten av att bidra till en mer hållbar konsumtion genom att just fokusera på att integrera ett lönsamt hållbarhets arbete i strategier och processer och nya affärsmodeller. Avslutningsvis illustrerar bilden nedan att det dock är många delar som behöver tas i beaktande och därför krävs det ofta samarbete med en mängd olika aktörer, såväl offentliga som privata, genom hela leverenskedjan. Den visar dock med tydlighet på vikten av att utveckla ett helhetstänk i hållbarhetsfrågorna.

Bildkälla: Svensk Handel, Hållbarhetsundersökning 2020-21

 

 

Elektroniska hyllkantsetiketter och hållbar tillväxt

Du har sett elektroniska hyllkantsetiketter på varuhyllorna i mataffären under tiotals år och numer hittar vi dem i alla typer av butiker. På displayen har traditionellt den mest basala informationen visats så som pris per styck, kilopris och lite kortare produktinformation. Under de senaste åren har de börjat nyttjas inom allt fler användningsområden inom handeln och spelar en allt större roll för lönsamhet och hållbar tillväxt. Det finns nu så många fler möjligheter än tidigare. Här listar vi några av dem:  

1. Omnikanalsmarknadsföring
En av nycklarna till framgång i butik är att erbjuda en enhetlig kundresa. Det gäller både för butiken på nätet och för den fysiska. Var än i köpprocessen konsumenten befinner sig ska upplevelsen vara densamma. Är kundresan startad på nätet så ska produktinformationen och priset vara detsamma vid besöket i fysisk butik.
Med elektroniska hyllkantsetiketter kan fördjupad produktrelaterad information enkelt nås via mobilen, precis som om man satt kvar hemma framför datorn. Antingen kan man med den egna mobilen skanna etikettens QR-kod, eller om NFC-teknik används (likt bankkort), hålla mobilen mot etiketten, och därmed få upp produkten på butikens hemsida i telefonen.

2. Förenkla kundens köpbeslut
Att kunna visa all viktig produktinformation på den elektroniska hyllkantsetiketten t.ex. pris, produktinformation, butiks- och webblager saldo, är en väsentlig del i att leda mot avslut. Något som kunderna sätter högst på önskelistan avseende förbättringsmöjligheter på webben (enligt Postnords E-handelsbarometern 2020) är produktrecensioner och samma sak ser vi i butik. Det är därför som fler och fler presenterar kundbetyg direkt på hyllkantsetiketten och vägleder kunden att läsa mer via QR-kod och NFC. Att den elektroniska etiketten stödjer konsumenten i köpbeslutet är tydligt.

3. Stöd till butikspersonalen
Nyttan är minst lika stor för butikens medarbetare eftersom hyllkantsetiketterna gör butiksjobbet mer rationellt. Att det alltid är rätt pris på hyllan och stämmer med kassasystemet är ett exempel och har varit en del av lösningen sedan begynnelsen för 30 år sedan. Numer används även etiketterna som stöd vid t.ex. inventering, varupåfyllnad och e-handelsplock i butik med hjälp av put-to-light och pick-to-light. Den gör att plockaren snabbt och enkelt hittar rätt produkt och risken att plocka fel vara minimeras.

Bara fantasin sätter gränser
De elektroniska hyllkantsetiketterna ger stort utrymme för kreativitet. I en butik handlar det om att skapa en plattform för information där kunden kan välja att integrera på olika nivåer. Desto mer lättillgänglig informationen är, desto tryggare blir konsumenten och på så sätt förkortar vi tiden till ett köpbeslut och ökar därmed försäljningen. Men hur är det på ett lager? Kan man nyttja elektroniska etiketter där? Absolut, hör av dig till oss så berättar vi mer.

 

Ökat hållbarhetsfokus inom detaljhandeln

Under 2020 växte e-handeln med 40%, en tillväxt som saknar motstycke i historien. Inte ens under e-handelns inledande era i början av 2000-talet var tillväxten så kraftig under ett enskilt år. Den strukturomvandling detaljhandeln genomgår sätter också fokus på frågan hur hållbar handeln egentligen är? Den här spaningen handlar dels om att hållbarhetsfrågan blivit alltmer central inom handeln, dels om att hållbarhetsperspektivet breddats till att omfatta fler saker än enbart e-handelns utmaningar kring transport och logistik. Och mycket tyder på att vi är på väg in i en värld där masskonsumtionen ifrågasätts och där värderingsstyrda företag tycks bli alltmer framgångsrika.

E-handelstillväxten har inneburit ensidigt fokus på transporternas miljöpåverkan
När e-handelstillväxten bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det inte sällan om ett ensidigt fokus på själva transportfrågan, d.v.s. hur sker leveransen till slutkonsumenten? I verkligheten är dock bilden betydligt mer komplex än så och beror på en rad olika parametrar; vilken typ av fordon används vid transporten, vilken fyllnadsgrad har fordonen, vilka rutter trafikerar de och hur tar sig konsumenten till ett uthämtningsställe eller till en butik för att hämta varan? Vidare handlar det också om själva materialet i de emballage som produkterna skickas och hur mycket luft det finns i paketen där varorna ligger. Ju mer luft det är i ett paket, desto mer skrymmande och som en konsekvens av det krävs det fler transporter. För att ta ett konkret exempel.

En annan parameter handlar om i vilken grad produkter returneras. Ju fler returer, desto fler transporter och desto sämre för både miljön och företagens lönsamhet (som av konkurrensskäl ofta erbjuder fria returer). Detta har gjort att företag inom handeln t.o.m. gått så långt att de blockerat vissa kunder, s.k. serial returners, som satt möjligheten till fria returer i system. När man börjar bena i frågan inser man snabbt att hållbarhetsfrågan berör en komplex väv av aktörer som innefattar alltifrån logistikbolag, förpackningstillverkare, detaljister, konsumenter och myndigheter.

I dagsläget är det flera aktörer som på olika sätt driver hållbarhetsfrågorna framåt inom handeln.

  • Konsumenterna
    Svensk Handel genomför årligen en Hållbarhetsundersökning och i den senaste rapporten kan man se att intresset för hållbarhetsfrågor hela tiden har ökat bland företagens kunder. Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för konsumenterna som vill förstå hur deras konsumtion påverkar alltifrån miljön till arbetsförhållandena för dem som producerar och levererar varorna.
  • Detaljhandelsföretagen
    Konsekvensen av konsumenternas ökade intresse för hållbarhetsfrågor är att 8 av 10 handelsföretag säger att man numera aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor. Detta bottnar sannolikt också i att många företag börjat komma in i en ny mognadsfas kring e-handeln. När ett företag etablerar sig i en ny kanal är det naturligt att fokus initialt handlar om att skapa tillväxt och att ta marknadsandelar. Efterhand skiftar dock fokus till lönsamhet och man börjar analysera de faktorer som direkt påverkar lönsamheten, alltså frågor som rör ”last mile”-hanteringen (t.ex. logistik, leverans- och returhantering).
  • Myndigheterna
    Förändrade handelsstrukturer påverkar logistiken i våra samhällen vilket gör att också olika myndigheter börjar intressera sig för vilka effekter det för med sig. Mot bakgrund av e-handelns kraftiga tillväxt, och Sveriges nationella mål om att minska klimatpåverkan, gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att analysera hur e-handelns transporter påverkar klimatet och miljön vilket ledde fram till att rapporten ”Hur kan e-handelns transporter bli mer hållbara?” som kom under 2020.

Hållbarhetsperspektivet breddas från transporterna till hela företagets värdekedja
Idag har FN:s Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen fått stort genomslag i samhället och många företag refererar till dessa i sitt hållbarhetsarbete. Det gör att hållbarhetsfrågorna har breddats från att primärt ha handlat om klimat- och miljöpåverkan till att betraktas ur ett s.k. ”triple bottom line”-perspektiv. Det innebär att man beaktar hållbarhetsfrågan ur tre perspektiv; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Företagen börjar zooma ut och betrakta hållbarhetsfrågan ur ett mer holistiskt perspektiv i stället för att enbart fokusera på en specifik del av verksamheten. Transporter och returhantering är visserligen viktiga områden, men hållbarhetsarbetet kan lika gärna handla om synen på jämställdhet, arbetsvillkor, etik och uppförandekoder. Under 2021 kommer ett lagförslag att företag inom EU måste göra en risk- och konsekvensanalys över verksamhetens påverkan på mänskliga rättigheter. Detta innebär att man dels ska säkerställa att man inte bidrar till att mänskliga rättigheter kränks, dels att man arbetar förebyggande med frågan. Det kommer också krävas att man har processer för att människor både inifrån och utanför organisationen ska kunna rapportera misstänkta övertramp. Transparens och öppenhet är ledorden och företag med komplexa och omfattande leveranskedjor som inte tänker och arbetar i dessa banor kommer att få utmaningar framöver.

Detta ställer både högre krav på företagens hållbarhetsarbete och gör att frågan kommer högre upp på dagordningen. Hållbarhet går från att vara något som enbart berör en viss del av verksamheten till att beröra i princip samtliga delar av värdekedjan, från råvaruutvinning till slutleverans. Därför behöver hållbarhetsfrågorna lyftas upp på högsta ledningsnivå och genomsyra hela företagets verksamhet om de ska uppfattas som trovärdiga. Ett tecken i tiden är att när HM, själva flaggskeppet bland svenska handelsföretag, bytte VD häromåret var det f.d. hållbarhetschefen Helena Helmersson som fick jobbet.

Mot en mer hållbar konsumtion
Synen på konsumtion har successivt förändrats det senaste årtiondet genom medias tilltagande rapportering om klimatförändringarna. Insikterna om masskonsumtionens baksida började på allvar i och med Al Gores film ”En obekväm sanning” år 2007, men det tog ett drygt decennium innan frågorna intensifierades ytterligare. Och det krävdes en 16-årig svensk skolelev för att lyfta frågan till en ny nivå genom att börja ställa krav på politiker, tjänstemän och företag att faktiskt också göra något åt saken. Idag är ord som klimatångest och flygskam vanliga i den allmänna debatten och Coronapandemin har dessutom tvingat människor att stanna upp och reflektera kring sin konsumtion och livsstil i största allmänhet.

De framväxande generationerna, med Generation Z i spetsen, tycks bedöma företagen utifrån deras värderingar och agerande i hållbarhetsfrågor. Framsynta detaljister har därför insett att ”hållbar handel” långsiktigt inte bara är vägen till lönsam handel, utan kanske rent av avgörande för att överleva i framtiden. Det är också anledningen till att man ser företag gå från ett traditionellt linjärt till ett mer cirkulärt livscykeltänkande och utifrån det utvecklar nya affärsmodeller. Det är ingen överdrift att säga att hållbarhet har gått från att ha handlat om Corporate Social Responsibility (CSR) till att bli en självklar del av den framtida affärsmodellen. Det kanske mest extrema exemplet är klädföretaget Patagonia som byggt in hållbarhetsfrågan redan i sin vision/mission som lyder; “We’re in business to save our home planet”.

I nästa spaning kommer vi att visa exempel på några företag som tänker nytt och på olika sätt bryter ny mark inom hållbarhetsområdet.

 

 

 

 

Tjoho!! Idnet utsedd som en av Sveriges bästa arbetsplatser 2021

I dag utsågs Idnet som en av Sveriges bästa arbetsplatser av Great Place to Work. ”Vi är obeskrivligt stolta och glada över dagens utnämning” säger Peter Hallinger”, VD på Idnet AB.

Great Place to Work undersöker varje år arbetsplatskulturen för 11,5 miljoner medarbetare i 90 länder. Bakom studierna ligger 30 års forskning om vad som utmärker en bra arbetsplats. Idnet har genomfört denna undersökning årligen sedan 2015. Från 2017 och framåt har vi varje år haft så höga resultat att vi certifierats som A Great Place to Work.  De organisationer som rankas allra högst av sina medarbetare blir inte bara certifierade utan hamnar på topplistan över Sveriges bästa arbetsplatser. Idnet, med 70 medarbetare, har idag placerats på listan över de bästa arbetsgivarna 2021 i klassen medelstora företag (50-249 medarbetare).

En utmärkt arbetsplats är enligt Great Place to work, en arbetsplats där man litar på människorna man arbetar för, känner stolthet för det man gör och trivs med människorna man jobbar tillsammans med.
”Vi arbetar värderingsstyrt och är alltid öppna, transparenta och måna om att involvera alla. På vår arbetsplats kan vi vara oss själva, vi vet om att vi är uppskattade, och vi är engagerade och trygga. Detta märker alla som är i kontakt med oss, så vår kultur är lika viktig internt som i kundrelationerna. Vi menar att vår kultur är unik och att den är en av våra viktigaste framgångsfaktorer. Dagens listplacering är verkligen en kvalitetsstämpel att vara stolt över” avslutar han.

Totalt deltog ett hundratal svenska organisationer i samma klass som Idnet i årets ranking. I mätningen fick Idnet ett högre genomsnitt på medarbetarnöjdhet än index för IT-branschen.

Coop Sverige förlänger avtalet med Idnet avseende elektroniska hyllkantsetiketter (ESL)

Samarbetet mellan Coop Sverige och Idnet är mångårigt, och omfattar en rad olika lösningar inom butik och lager. Sedan 2017 ingår elektroniska hyllkantsetiketter som en del av leveransen. Nu har Coop Sverige valt att förlänga detta avtal för en fortsatt implementation av elektroniska hyllkantsetiketter och molnlösning från den globala marknadsledaren SES-imagotag.

Avtalsförlängningen innebär dessutom att Idnet blir Coop’s prioriterade leverantör inom området. Under de kommande åren kommer dels butiker med en befintlig ESL-lösning från en annan leverantör att konverteras till Idnets lösning, dels kommer nya butiker att installeras. Utöver automatiska pris- och produktinformationsuppdateringar, kan även varupåfyllnad, inventering och plock av e-handelsbeställningar i butik effektiviseras tack vare lösningens blinkfunktion samt öppna API:er som kan integreras med Coop’s befintliga processer.

Owe Sjöberg, Applikationsledare, Coop Sverige säger ”Efter att noga utvärderat de större aktörerna inom ESL på marknaden är vi på Coop Sverige fortsatt övertygade om att SES-imagotag är rätt leverantör av ESL för våra butiker. Med Idnet som vår partner kommer vi framåt vara trygga med att få en smidig och problemfri leverans som innebär att vårt mångåriga samarbete med Idnet fortsätter. Vi hoppas också kunna utveckla ny funktionalitet som kommer att ge våra medarbetare och kunder nya möjligheter och stöd i vardagen de kommande åren.”

David Göransson, Retail Business Area Manager på Idnet kommenterar “Det känns fantastiskt roligt att få förnyat förtroende av Coop som prioriterad leverantör inom ESL efter deras analys av flera ESL-lösningar. Vi ser fram emot att fortsätta samarbetet med att effektivisera butiksdriften samt utveckla kundupplevelsen i Coops butiker. Detta avtal stärker ytterligare Idnets närvaro inom ESL i Norden och visar på nytt värdet av lösningen som vi har att erbjuda.”

Vad väntar runt hyllhörnet?

Vad händer på plockfronten? Ett och annat faktiskt. Eftersom plock i mångt och mycket fortfarande är ett manuellt arbete finns det en hel del man kan göra både när det gäller effektivitet och kvalitet. Och även om alltmer av hanteringen blir digitaliserad dröjer det förmodligen ganska länge innan lagret blir helautomatiserat. Så vad väntar runt hyllhörnet?

Lättplockade poäng
I takt med att e-handeln får större marknadsandel får logistik och plock en allt viktigare roll. Man kan säga att det är själva shopen som lockar till sig och vinner kunden men att det är logistiken som får kunden att återvända. Och här spelar plocket en viktig roll. Blir det något fel i den processen vänder sig kunden till någon annan nästa gång. Och konkurrensen är knivskarp. Men med digitaliserat plock minimeras risken för felplock.

Plocka upp och plocka ner
En stor utmaning i e-handeln är returhanteringen. I konfektionsbranschen kan returerna vara 30 % eller mer, vilket innebär att varor som kommer tillbaka,  ska plockas tillbaka på rätt plats igen. Här har man mycket att vinna på effektivitet och noggrannhet. Det ska gå snabbt och ställer höga krav på hög kvalitet, en utveckling som lär fortsätta. Plockteknikerna finns förstås även i butik.

Det är lätt att det blir fel
Vad är då finessen med digitaliserat plock? Jo, högre kvalitet och bättre effektivitet. För om man gör många plock är det lätt att något av dem blir fel. Manuellt arbete innebär även ofta dubbelarbete. Med ett digitalt plock får du ett system som ser till att du gör rätt från början och om du plockar fel säger systemet till med en gång när du är på plats. Datorn räknar dessutom ut i vilken ordning du ska plocka så det blir så effektivt som möjligt. Upp till 80 % av befintliga plockfel försvinner.

Lättare att plocka upp kunskap
Många lager har idag 30-40 % tillfällig personal. Fördelen med ett digitaliserat plock i det sammanhanget är att det blir mycket enklare att lära upp nya medarbetare. Med ett ickedigitalt plock måste en kvalificerad person på lagret ägna flera dagar till att guida och lära upp, men med ett digitalt verktyg kan en nybörjare vara igång inom några timmar.

Flera sinnen används vid plock
Vi tar flera sinnen till hjälp för att skapa ett effektivt och bra plock. Röststyrning (voice) är det vanligaste exemplet. Ett annat hjälpmedel är så kallade vision-glasögon som presenterar informationen framför dina ögon. När du riktar blicken mot en vara i en hylla börjar det lysa: grönt ljus innebär plock, rött ljus innebär att du inte ska plocka. Snabbt, smidigt och effektivt.

Cobot-lagerarbetarens bästa vän
En stor del av kostnaden för ett plock är tiden det tar att ta sig fram och tillbaka mellan olika plockplatser. Nu kan flera plocktekniker kopplas samman för att minska ledtiderna, t.ex. en autonom robot, eller cobot, som hänger efter dig med din plockpall där du går. När pallen är full kör coboten automatiskt tillbaka den och kommer med en ny tom pall.

Standardiserade arbetssätt
I dagarna lanserar vi en suite av standardiserade guidade digitala arbetsflöden för lager, där plock är ett av flera. För mer information, kontakta christina.befwe@idnet.se