Elektroniska hyllkantsetiketter och hållbar tillväxt

Du har sett elektroniska hyllkantsetiketter på varuhyllorna i mataffären under tiotals år och numer hittar vi dem i alla typer av butiker. På displayen har traditionellt den mest basala informationen visats så som pris per styck, kilopris och lite kortare produktinformation. Under de senaste åren har de börjat nyttjas inom allt fler användningsområden inom handeln och spelar en allt större roll för lönsamhet och hållbar tillväxt. Det finns nu så många fler möjligheter än tidigare. Här listar vi några av dem:  

1. Omnikanalsmarknadsföring
En av nycklarna till framgång i butik är att erbjuda en enhetlig kundresa. Det gäller både för butiken på nätet och för den fysiska. Var än i köpprocessen konsumenten befinner sig ska upplevelsen vara densamma. Är kundresan startad på nätet så ska produktinformationen och priset vara detsamma vid besöket i fysisk butik.
Med elektroniska hyllkantsetiketter kan fördjupad produktrelaterad information enkelt nås via mobilen, precis som om man satt kvar hemma framför datorn. Antingen kan man med den egna mobilen skanna etikettens QR-kod, eller om NFC-teknik används (likt bankkort), hålla mobilen mot etiketten, och därmed få upp produkten på butikens hemsida i telefonen.

2. Förenkla kundens köpbeslut
Att kunna visa all viktig produktinformation på den elektroniska hyllkantsetiketten t.ex. pris, produktinformation, butiks- och webblager saldo, är en väsentlig del i att leda mot avslut. Något som kunderna sätter högst på önskelistan avseende förbättringsmöjligheter på webben (enligt Postnords E-handelsbarometern 2020) är produktrecensioner och samma sak ser vi i butik. Det är därför som fler och fler presenterar kundbetyg direkt på hyllkantsetiketten och vägleder kunden att läsa mer via QR-kod och NFC. Att den elektroniska etiketten stödjer konsumenten i köpbeslutet är tydligt.

3. Stöd till butikspersonalen
Nyttan är minst lika stor för butikens medarbetare eftersom hyllkantsetiketterna gör butiksjobbet mer rationellt. Att det alltid är rätt pris på hyllan och stämmer med kassasystemet är ett exempel och har varit en del av lösningen sedan begynnelsen för 30 år sedan. Numer används även etiketterna som stöd vid t.ex. inventering, varupåfyllnad och e-handelsplock i butik med hjälp av put-to-light och pick-to-light. Den gör att plockaren snabbt och enkelt hittar rätt produkt och risken att plocka fel vara minimeras.

Bara fantasin sätter gränser
De elektroniska hyllkantsetiketterna ger stort utrymme för kreativitet. I en butik handlar det om att skapa en plattform för information där kunden kan välja att integrera på olika nivåer. Desto mer lättillgänglig informationen är, desto tryggare blir konsumenten och på så sätt förkortar vi tiden till ett köpbeslut och ökar därmed försäljningen. Men hur är det på ett lager? Kan man nyttja elektroniska etiketter där? Absolut, hör av dig till oss så berättar vi mer.

 

Ökat hållbarhetsfokus inom detaljhandeln

Under 2020 växte e-handeln med 40%, en tillväxt som saknar motstycke i historien. Inte ens under e-handelns inledande era i början av 2000-talet var tillväxten så kraftig under ett enskilt år. Den strukturomvandling detaljhandeln genomgår sätter också fokus på frågan hur hållbar handeln egentligen är? Den här spaningen handlar dels om att hållbarhetsfrågan blivit alltmer central inom handeln, dels om att hållbarhetsperspektivet breddats till att omfatta fler saker än enbart e-handelns utmaningar kring transport och logistik. Och mycket tyder på att vi är på väg in i en värld där masskonsumtionen ifrågasätts och där värderingsstyrda företag tycks bli alltmer framgångsrika.

E-handelstillväxten har inneburit ensidigt fokus på transporternas miljöpåverkan
När e-handelstillväxten bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det inte sällan om ett ensidigt fokus på själva transportfrågan, d.v.s. hur sker leveransen till slutkonsumenten? I verkligheten är dock bilden betydligt mer komplex än så och beror på en rad olika parametrar; vilken typ av fordon används vid transporten, vilken fyllnadsgrad har fordonen, vilka rutter trafikerar de och hur tar sig konsumenten till ett uthämtningsställe eller till en butik för att hämta varan? Vidare handlar det också om själva materialet i de emballage som produkterna skickas och hur mycket luft det finns i paketen där varorna ligger. Ju mer luft det är i ett paket, desto mer skrymmande och som en konsekvens av det krävs det fler transporter. För att ta ett konkret exempel.

En annan parameter handlar om i vilken grad produkter returneras. Ju fler returer, desto fler transporter och desto sämre för både miljön och företagens lönsamhet (som av konkurrensskäl ofta erbjuder fria returer). Detta har gjort att företag inom handeln t.o.m. gått så långt att de blockerat vissa kunder, s.k. serial returners, som satt möjligheten till fria returer i system. När man börjar bena i frågan inser man snabbt att hållbarhetsfrågan berör en komplex väv av aktörer som innefattar alltifrån logistikbolag, förpackningstillverkare, detaljister, konsumenter och myndigheter.

I dagsläget är det flera aktörer som på olika sätt driver hållbarhetsfrågorna framåt inom handeln.

  • Konsumenterna
    Svensk Handel genomför årligen en Hållbarhetsundersökning och i den senaste rapporten kan man se att intresset för hållbarhetsfrågor hela tiden har ökat bland företagens kunder. Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för konsumenterna som vill förstå hur deras konsumtion påverkar alltifrån miljön till arbetsförhållandena för dem som producerar och levererar varorna.
  • Detaljhandelsföretagen
    Konsekvensen av konsumenternas ökade intresse för hållbarhetsfrågor är att 8 av 10 handelsföretag säger att man numera aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor. Detta bottnar sannolikt också i att många företag börjat komma in i en ny mognadsfas kring e-handeln. När ett företag etablerar sig i en ny kanal är det naturligt att fokus initialt handlar om att skapa tillväxt och att ta marknadsandelar. Efterhand skiftar dock fokus till lönsamhet och man börjar analysera de faktorer som direkt påverkar lönsamheten, alltså frågor som rör ”last mile”-hanteringen (t.ex. logistik, leverans- och returhantering).
  • Myndigheterna
    Förändrade handelsstrukturer påverkar logistiken i våra samhällen vilket gör att också olika myndigheter börjar intressera sig för vilka effekter det för med sig. Mot bakgrund av e-handelns kraftiga tillväxt, och Sveriges nationella mål om att minska klimatpåverkan, gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att analysera hur e-handelns transporter påverkar klimatet och miljön vilket ledde fram till att rapporten ”Hur kan e-handelns transporter bli mer hållbara?” som kom under 2020.

Hållbarhetsperspektivet breddas från transporterna till hela företagets värdekedja
Idag har FN:s Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen fått stort genomslag i samhället och många företag refererar till dessa i sitt hållbarhetsarbete. Det gör att hållbarhetsfrågorna har breddats från att primärt ha handlat om klimat- och miljöpåverkan till att betraktas ur ett s.k. ”triple bottom line”-perspektiv. Det innebär att man beaktar hållbarhetsfrågan ur tre perspektiv; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Företagen börjar zooma ut och betrakta hållbarhetsfrågan ur ett mer holistiskt perspektiv i stället för att enbart fokusera på en specifik del av verksamheten. Transporter och returhantering är visserligen viktiga områden, men hållbarhetsarbetet kan lika gärna handla om synen på jämställdhet, arbetsvillkor, etik och uppförandekoder. Under 2021 kommer ett lagförslag att företag inom EU måste göra en risk- och konsekvensanalys över verksamhetens påverkan på mänskliga rättigheter. Detta innebär att man dels ska säkerställa att man inte bidrar till att mänskliga rättigheter kränks, dels att man arbetar förebyggande med frågan. Det kommer också krävas att man har processer för att människor både inifrån och utanför organisationen ska kunna rapportera misstänkta övertramp. Transparens och öppenhet är ledorden och företag med komplexa och omfattande leveranskedjor som inte tänker och arbetar i dessa banor kommer att få utmaningar framöver.

Detta ställer både högre krav på företagens hållbarhetsarbete och gör att frågan kommer högre upp på dagordningen. Hållbarhet går från att vara något som enbart berör en viss del av verksamheten till att beröra i princip samtliga delar av värdekedjan, från råvaruutvinning till slutleverans. Därför behöver hållbarhetsfrågorna lyftas upp på högsta ledningsnivå och genomsyra hela företagets verksamhet om de ska uppfattas som trovärdiga. Ett tecken i tiden är att när HM, själva flaggskeppet bland svenska handelsföretag, bytte VD häromåret var det f.d. hållbarhetschefen Helena Helmersson som fick jobbet.

Mot en mer hållbar konsumtion
Synen på konsumtion har successivt förändrats det senaste årtiondet genom medias tilltagande rapportering om klimatförändringarna. Insikterna om masskonsumtionens baksida började på allvar i och med Al Gores film ”En obekväm sanning” år 2007, men det tog ett drygt decennium innan frågorna intensifierades ytterligare. Och det krävdes en 16-årig svensk skolelev för att lyfta frågan till en ny nivå genom att börja ställa krav på politiker, tjänstemän och företag att faktiskt också göra något åt saken. Idag är ord som klimatångest och flygskam vanliga i den allmänna debatten och Coronapandemin har dessutom tvingat människor att stanna upp och reflektera kring sin konsumtion och livsstil i största allmänhet.

De framväxande generationerna, med Generation Z i spetsen, tycks bedöma företagen utifrån deras värderingar och agerande i hållbarhetsfrågor. Framsynta detaljister har därför insett att ”hållbar handel” långsiktigt inte bara är vägen till lönsam handel, utan kanske rent av avgörande för att överleva i framtiden. Det är också anledningen till att man ser företag gå från ett traditionellt linjärt till ett mer cirkulärt livscykeltänkande och utifrån det utvecklar nya affärsmodeller. Det är ingen överdrift att säga att hållbarhet har gått från att ha handlat om Corporate Social Responsibility (CSR) till att bli en självklar del av den framtida affärsmodellen. Det kanske mest extrema exemplet är klädföretaget Patagonia som byggt in hållbarhetsfrågan redan i sin vision/mission som lyder; “We’re in business to save our home planet”.

I nästa spaning kommer vi att visa exempel på några företag som tänker nytt och på olika sätt bryter ny mark inom hållbarhetsområdet.

 

 

 

 

Tjoho!! Idnet utsedd som en av Sveriges bästa arbetsplatser 2021

I dag utsågs Idnet som en av Sveriges bästa arbetsplatser av Great Place to Work. ”Vi är obeskrivligt stolta och glada över dagens utnämning” säger Peter Hallinger”, VD på Idnet AB.

Great Place to Work undersöker varje år arbetsplatskulturen för 11,5 miljoner medarbetare i 90 länder. Bakom studierna ligger 30 års forskning om vad som utmärker en bra arbetsplats. Idnet har genomfört denna undersökning årligen sedan 2015. Från 2017 och framåt har vi varje år haft så höga resultat att vi certifierats som A Great Place to Work.  De organisationer som rankas allra högst av sina medarbetare blir inte bara certifierade utan hamnar på topplistan över Sveriges bästa arbetsplatser. Idnet, med 70 medarbetare, har idag placerats på listan över de bästa arbetsgivarna 2021 i klassen medelstora företag (50-249 medarbetare).

En utmärkt arbetsplats är enligt Great Place to work, en arbetsplats där man litar på människorna man arbetar för, känner stolthet för det man gör och trivs med människorna man jobbar tillsammans med.
”Vi arbetar värderingsstyrt och är alltid öppna, transparenta och måna om att involvera alla. På vår arbetsplats kan vi vara oss själva, vi vet om att vi är uppskattade, och vi är engagerade och trygga. Detta märker alla som är i kontakt med oss, så vår kultur är lika viktig internt som i kundrelationerna. Vi menar att vår kultur är unik och att den är en av våra viktigaste framgångsfaktorer. Dagens listplacering är verkligen en kvalitetsstämpel att vara stolt över” avslutar han.

Totalt deltog ett hundratal svenska organisationer i samma klass som Idnet i årets ranking. I mätningen fick Idnet ett högre genomsnitt på medarbetarnöjdhet än index för IT-branschen.

Coop Sverige förlänger avtalet med Idnet avseende elektroniska hyllkantsetiketter (ESL)

Samarbetet mellan Coop Sverige och Idnet är mångårigt, och omfattar en rad olika lösningar inom butik och lager. Sedan 2017 ingår elektroniska hyllkantsetiketter som en del av leveransen. Nu har Coop Sverige valt att förlänga detta avtal för en fortsatt implementation av elektroniska hyllkantsetiketter och molnlösning från den globala marknadsledaren SES-imagotag.

Avtalsförlängningen innebär dessutom att Idnet blir Coop’s prioriterade leverantör inom området. Under de kommande åren kommer dels butiker med en befintlig ESL-lösning från en annan leverantör att konverteras till Idnets lösning, dels kommer nya butiker att installeras. Utöver automatiska pris- och produktinformationsuppdateringar, kan även varupåfyllnad, inventering och plock av e-handelsbeställningar i butik effektiviseras tack vare lösningens blinkfunktion samt öppna API:er som kan integreras med Coop’s befintliga processer.

Owe Sjöberg, Applikationsledare, Coop Sverige säger ”Efter att noga utvärderat de större aktörerna inom ESL på marknaden är vi på Coop Sverige fortsatt övertygade om att SES-imagotag är rätt leverantör av ESL för våra butiker. Med Idnet som vår partner kommer vi framåt vara trygga med att få en smidig och problemfri leverans som innebär att vårt mångåriga samarbete med Idnet fortsätter. Vi hoppas också kunna utveckla ny funktionalitet som kommer att ge våra medarbetare och kunder nya möjligheter och stöd i vardagen de kommande åren.”

David Göransson, Retail Business Area Manager på Idnet kommenterar “Det känns fantastiskt roligt att få förnyat förtroende av Coop som prioriterad leverantör inom ESL efter deras analys av flera ESL-lösningar. Vi ser fram emot att fortsätta samarbetet med att effektivisera butiksdriften samt utveckla kundupplevelsen i Coops butiker. Detta avtal stärker ytterligare Idnets närvaro inom ESL i Norden och visar på nytt värdet av lösningen som vi har att erbjuda.”

Vad väntar runt hyllhörnet?

Vad händer på plockfronten? Ett och annat faktiskt. Eftersom plock i mångt och mycket fortfarande är ett manuellt arbete finns det en hel del man kan göra både när det gäller effektivitet och kvalitet. Och även om alltmer av hanteringen blir digitaliserad dröjer det förmodligen ganska länge innan lagret blir helautomatiserat. Så vad väntar runt hyllhörnet?

Lättplockade poäng
I takt med att e-handeln får större marknadsandel får logistik och plock en allt viktigare roll. Man kan säga att det är själva shopen som lockar till sig och vinner kunden men att det är logistiken som får kunden att återvända. Och här spelar plocket en viktig roll. Blir det något fel i den processen vänder sig kunden till någon annan nästa gång. Och konkurrensen är knivskarp. Men med digitaliserat plock minimeras risken för felplock.

Plocka upp och plocka ner
En stor utmaning i e-handeln är returhanteringen. I konfektionsbranschen kan returerna vara 30 % eller mer, vilket innebär att varor som kommer tillbaka,  ska plockas tillbaka på rätt plats igen. Här har man mycket att vinna på effektivitet och noggrannhet. Det ska gå snabbt och ställer höga krav på hög kvalitet, en utveckling som lär fortsätta. Plockteknikerna finns förstås även i butik.

Det är lätt att det blir fel
Vad är då finessen med digitaliserat plock? Jo, högre kvalitet och bättre effektivitet. För om man gör många plock är det lätt att något av dem blir fel. Manuellt arbete innebär även ofta dubbelarbete. Med ett digitalt plock får du ett system som ser till att du gör rätt från början och om du plockar fel säger systemet till med en gång när du är på plats. Datorn räknar dessutom ut i vilken ordning du ska plocka så det blir så effektivt som möjligt. Upp till 80 % av befintliga plockfel försvinner.

Lättare att plocka upp kunskap
Många lager har idag 30-40 % tillfällig personal. Fördelen med ett digitaliserat plock i det sammanhanget är att det blir mycket enklare att lära upp nya medarbetare. Med ett ickedigitalt plock måste en kvalificerad person på lagret ägna flera dagar till att guida och lära upp, men med ett digitalt verktyg kan en nybörjare vara igång inom några timmar.

Flera sinnen används vid plock
Vi tar flera sinnen till hjälp för att skapa ett effektivt och bra plock. Röststyrning (voice) är det vanligaste exemplet. Ett annat hjälpmedel är så kallade vision-glasögon som presenterar informationen framför dina ögon. När du riktar blicken mot en vara i en hylla börjar det lysa: grönt ljus innebär plock, rött ljus innebär att du inte ska plocka. Snabbt, smidigt och effektivt.

Cobot-lagerarbetarens bästa vän
En stor del av kostnaden för ett plock är tiden det tar att ta sig fram och tillbaka mellan olika plockplatser. Nu kan flera plocktekniker kopplas samman för att minska ledtiderna, t.ex. en autonom robot, eller cobot, som hänger efter dig med din plockpall där du går. När pallen är full kör coboten automatiskt tillbaka den och kommer med en ny tom pall.

Standardiserade arbetssätt
I dagarna lanserar vi en suite av standardiserade guidade digitala arbetsflöden för lager, där plock är ett av flera. För mer information, kontakta christina.befwe@idnet.se

”Ombyggnad pågår!” – den fysiska butikens roll i framtiden

Detaljhandelns strukturomvandling håller successivt på att förändra synen på den fysiska butikens syfte och roll. Coronapandemin har påskyndat och förstärkt denna förändring, men man bör ha i åtanke att det inte är Coronapandemin som skapat det som i media ofta beskrivs som ”butiksdöden”. Faktum är att det redan innan Coronapandemin pågick en successiv minskning av antalet fysiska butiker runtom i världen.

I Svensk Handels rapport ”Det Stora Detaljhandelsskiftet” från 2018 prognosticerade man att antalet fysiska butiker inom sällanköpsvaruhandeln i Sverige skulle minska med mellan 6 – 11 000 fram till år 2025. Och det går att skönja en trend i att butikskedjor ser över och minskar sitt totala antal butiker, samtidigt som man på olika sätt investerar mer i de butiker man väljer att behålla.

Butikernas renässans
Renässans betyder pånyttfödelse och metaforiskt kan man tala om att den fysiska butiken står inför just en renässans. För trots allt larmande om butiksdöd talar det mesta för att den fysiska butiken kommer att finnas kvar en lång tid framöver. Hur ska man annars tolka det faktum att Amazon, världens kanske mest framgångsrika e-handlare, fortsätter att öppna nya butiker och butikskoncept på löpande band. Några år efter att den första ”beta-testbutiken” öppnade finns nu 25 obemannade Amazon Go-butiker runtom i USA och i Sverige planerar t.ex. Coop för en liknande typ av butik. Och det har visat sig att de flesta varumärken sprungna ur den digitala sfären förr eller senare skaffar sig någon form av fysisk närvaro.

Däremot tyder dock allt på att själva försäljningstillväxten generellt kommer att fortsätta ske digitalt, vilket betyder att butikens syfte och roll successivt förändras. Frågan är därför vilken den fysiska butikens roll blir i en värld där näthandeln är normen och den fysiska butiken handlar om mer än enbart försäljning? Nedan följer fyra perspektiv på framtidens fysiska butiker:

  • Butiken som relationsskapare
  • Butiken som mötesplats
  • Butiken som ”fulfilment hub”
  • Butiken som marknadsföringskanal och medieplattform

1.Butikens roll som relationsskapare
Man kan säga att alla detaljhandlare på sätt och vis befinner sig i ”relationsbranschen”. Om ett företag/varumärke inte har en tydlig relation till kunden kokar ett köp i princip enbart ner till faktorer som rör produkt och pris (d.v.s. har företaget produkten som kunden söker och är den billigast på marknaden?). Och att konkurrera med enbart pris i en totalt transparent värld är svårt och skapar knappast lojalitet. Butikerna kommer fortsatt att spela en viktig roll och innebära en potentiell konkurrensfördel vid relationsbyggandet med kunderna. Varje gång en kund går in i en fysisk butik skapas/återskapas/förstärks bilden av företaget, något som bygger varumärket. Genom att fokusera på relationsbyggande verksamheter i den fysiska butiken, och inte enbart på försäljning, skapas nya och relevanta anledningar för konsumenterna att besöka den fysiska butiken. Detta kan göras genom saker som bl.a.:

  • Medlemsunika fördelar och olika former av upplevelser i butiker
  • Unik och personaliserad service i butik
  • Pop-Up-butiker och/eller tillfälliga koncept i butiker

2.Butiken som mötesplats
Butikens framtida roll handlar också om att odla och stimulera relationer konsumenter emellan. Människan är en social varelse som gillar att träffas och umgås med likasinnade med gemensamma intressen. En växande trend de senaste åren har varit att företag och varumärken utvecklar butiker som lika mycket är mötesplatser som handelsplatser. Webbhallen var tidigt ute med att skapa café/mötesplatser i sina butiker för gamingfansen och globala varumärken som NIKE och Lululemon jobbar också med att skapa butiker som lika mycket handlar om själva livsstilen och lockelsen att kunna möta likasinnade som att sälja deras produkter. Vad man eftersträvar är att skapa en känsla av meningsfullt sammanhang, en s.k. ”community”.

3.Butiken som lokal ”fulfilment hub”
I takt med att näthandeln växer, ökar också konsumenternas förväntningar på snabb och effektiv leverans och logistik. Konsumenterna vill ha sina produkter så snart som möjligt men är sällan intresserade av att betala extra för detta. Ett sätt att tillmötesgå denna utveckling är att använda den fysiska butiken som uthämtnings-/återlämningsplats. På den vägen har t.ex. dagligvaruhandeln redan börjat förändras under Coronapandemin. Folk beställer på nätet och hämtar en färdig kasse i butik. Att börja betrakta den fysiska butiken som mer än enbart en försäljningsenhet hjälper företag att påskynda processen mot ett mer modernt ”omnikanal”-tänk. Att gifta samman det fysiska och det digitala är nyckeln till framtiden och när eCommerce DB (som levererar statistik om e-handel) listade de sajter med störst omsättning på nätet visade det sig att mer än hälften av dem också hade fysiska butiker. På detta sätt förändras butiken successivt till att vara en central och viktig kugge i ett företags totala ekosystem av kanaler.

4.Butiken som marknadsföringskanal och medieplattform
Bruset av företag som vill kommunicera med konsumenter är stort i de flesta branscher. Och i tider av branschglidning och med nya aktörer som växer fram blir det svårare att nå ut, inte minst i digitala kanaler där bruset vuxit på senare år. Den fysiska butiken har stor potential att marknadsföra företagets verksamhet också i digitala kanaler. I framtiden kommer butiken därför att användas också för att driva s.k. ”digital footfalls” (alltså trafik till hemsidan) genom bl.a. livestreaming som vi skrivit om i en separat spaning här.

Genom att använda butiken som en plats för digitala events som livesänds i sociala medier eller på hemsidan kan man nå både befintliga och nya kundgrupper i en annan omfattning än tidigare. Dessutom på tidpunkter då den fysiska butiken normalt inte är öppen. Genom samarbeten med specifika varumärken och/eller personligheter (läs: influencers) blir den fysiska butiken därför en viktig del i både marknadsföringen och varumärkesbyggandet. Det bidrar också till känslan av en levande ”community”. Om detta görs på ett smakfullt och bra sätt kan det dessutom skapa sug och intresse att upptäcka och besöka de fysiska butikerna vid ett senare tillfälle.

Italienska modehuset Gucci har som exempel skapat en renodlad ”dark store”, d.v.s. en butik som enbart är optimerad för att skapa innehåll i företagets digitala kanaler. Begreppet ”dark stores” förekommer även inom både restaurangbranschen som dagligvaruhandeln och indikerar en ny typ av butik som inte syftar att locka besökare till sig utan som fungerar som ett stöd till en ”digital affär”.

NRF Big show 2021- en sammanfattning och analys

Retails BIG Show genomfördes i år i form av en Virtual BIG Show och under sex dagar hölls över hundra föreläsningar om framtidens handel. Konferensen behandlade ämnen som Coronapandemins påverkan på handeln, vikten av ledarskap i turbulenta tider, förändrade konsumentbeteenden, den teknologiska utvecklingen, trender inom leverans och logistik samt den fysiska butikens förändrade roll i framtiden.
Här kommer våra intryck och analyser efter att ha deltagit dessa intensiva och mycket intressanta dagar.

Antingen kan du klicka på pdf:en nedan och läsa, dela och skriva ut inlägget som en pdf, eller så läser du vidare på denna sida.

Spaning och analys i PDF-format


Covid 19 – detaljhandelns nya Chief Innovation Officer (CIO)
Av naturliga skäl var det stort fokus på pandemins effekter och hur konsumtionslandskapet kan komma att se ut post-Corona. Under ett seminarium gavs Covid-19 titeln ”Detaljhandelns nya Chief Innovation Officer (CIO)”. Med detta syftade man på att det i kristider ofta föds både kreativitet och innovation och att retailers världen över ställt om och skapat situationsanpassade lösningar inom en rad områden – varav en del säkert kommer att permanentas.

Det är fascinerande hur snabbt såväl konsumenterna som samhället i stort har anpassat sig till de kraftigt förändrade förutsättningarna i vardagen, vilket också visar hur mycket man kan förändra om man verkligen är tvungen. Det rådde dock konsensus bland många föreläsare att Coronapandemin primärt påskyndat befintliga trender och förändringsprocesser som redan var på gång inom handeln. Vid flera tillfällen beskrevs på snarlikt sätt hur pandemin inneburit en turboinjektion som skapat utvecklingssprång, både i själva kundmötet och när det gäller företagens backend-funktioner.

Någon ansåg att utvecklingen inom kategorin ”omnikanal” har accelererat med mellan 5 – 10 år och någon annan vittnade om att deras företag redan under år 2020 uppnått de digitaliseringsmål man hade satt upp för år 2025.

Framgångsfaktorer under pandemin
Det är givetvis svårt att förutse en pandemi av den dignitet vi upplevt det senaste året och än svårare är att i förväg veta exakt hur den slår (även om Bill Gates faktiskt höll ett Ted Talks-tal år 2015 om just hotet från en kommande global pandemi och hur oförberedd världen är: ”The next outbreak? We´re not ready”).

Så vilka lärdomar drog man under NRF och vilka har varit nyckelfaktorerna för att kunna ta sig stärkta igenom pandemin? Till en början kan man konstatera att pandemin skapat en polarisering inom handeln, precis som i samhället i stort, mellan de företag som indirekt var förberedda för det oväntade och de som saknade centrala funktioner på plats. Tre faktorer/områden som lyftes fram som centrala för att kunna navigera genom krisen var:

  • Teknologi
  • Kompetens
  • Företagskultur

Teknologi och data är viktiga nycklar, men…
De företag som sedan tidigare hade investerat i digitala ekosystem och omnikanal-lösningar verkar ha kunnat hantera de nya förutsättningar som pandemin skapat på ett bättre sätt. Idag är det i mångt och mycket ny teknologi som driver detaljhandelns utveckling, men teknologins primära roll är att hjälpa, förenkla och underlätta och på konferensen poängterades det att det aldrig får bli ”teknologi för teknologins skull”.

I tillägg kan konstateras att Harvard Business Review nyligen slog fast i en artikel att teknologi bör möjliggöra en förändring, inte driva den. Det ligger mycket i det och alla retailers som funderar på framtida investeringar i teknologi borde ställa sig den enkla frågan: ”Vad är bäst för våra kunder?”.

…en framgångsrik digitaliseringsprocess börjar med människor och företagskultur
Det är dock knappast ny teknologi som är den trånga sektorn idag. Däremot krävs det framsynta människor som ser vad den bäst kan användas till och hur den ska implementeras. För att över tid kunna implementera ny teknologi krävs människor med rätt kompetens och mindset i organisationen. Ett framgångsrikt förändrings- och innovationsarbete startar med människorna och en företagskultur som accepterar att både konsumenterna och marknadsförutsättningarna hela tiden förändras. Den centrala poängen var att ingen på ett säkert sätt kan förutse framtiden, men om man har ”rätt” teknologi, människor och en sund företagskultur på plats är chanserna goda att företaget klarar av att hitta flexibla lösningar och vägar framåt – till och med under så extrema förutsättningar som denna pandemi har inneburit.

Rajeev Aikkara, vice ordförande för det brittiska lyxvarumärket Burberry, delade med sig av tre lärdomar kring digitaliseringen:

  • Digitaliseringen måste genomsyra verksamheten
  • Digitaliseringen är en process (inte ett projekt)
  • Allt blir inte rätt och perfekt

Rajeev hävdade att synen på teknologi förändrats från en stödfunktion (IT-avdelningen) som kostade pengar till att vara en central del av företagets strategiska arbete. Dessutom är det viktigt att inse att det inte finns någon början eller slut utan digitaliseringen är en kontinuerlig process som kommer att pågå under lång tid framöver. Det gäller att ha tålamod och också acceptera att allting man gör inte blir perfekt från början. Vad som krävs är en nyfiken och experimenterande kultur som tillåter att man testar olika lösningar och att man sedan skalar upp det som fungerar.

Detaljhandeln kommer fortsätta att förändras – även efter pandemin
Näthandeln växer hela tiden, det är en ofrånkomlig utveckling som pågår i hela världen. Under det senaste året har näthandeln tagit ett jättesprång även om det ser lite olika ut i olika delar av världen beroende på tidigare mognadsgrad och hur hård nedstängningen av samhället har varit. Men även om näthandeln gått som en raket betonades det att butikerna fortsatt kommer att vara relevanta i framtiden. Dessa båda försäljningskanaler lär leva sida vid sida under många år framöver.

Kanske är det dock hög tid att acceptera att vi ser ett skifte där den fysiska butiken allt mer utvecklas till en del i ett ekosystem av kanaler där näthandeln successivt blir normerande. Och att butiken i förlängningen därmed primärt kommer att fungera som en stödfunktion till den växande näthandeln? Det finns ett antal faktorer som talar för det.

Hemmet som handelsplats, handelns automatisering och digitala upplevelser
Vart är utvecklingen på väg efter pandemin? Två saker kan vi vara säkra på när det gäller framtiden; konsumenternas beteenden och förväntningar kommer fortsätta att förändras och teknologin kommer att fortsätta att utvecklas vilket ökar digitaliseringstakten. De teknologier som främst kommer att transformera handeln under kommande år är; 5G, Internet of Things och Artificiell Intelligens. Det menade Kate Ancketill, VD för konsultföretaget GDR Creative Intelligence.

Under en föreläsning försökte hon dra ut linjerna lite längre och resonera kring vad som kan komma att hända när dessa tre teknologier implementeras fullt ut och börjar befruktar varandra. I en sådan värld kommer det att skapas allt smartare hem och allt smartare städer där handeln blir en alltmer integrerad del av vardagen. Och i takt med att smarta produkter i smarta hem kommer att kunna kommunicera direkt med varumärken kommer det i sin tur att påskynda automatiseringen inom handeln (t.ex. att företag/varumärken automatiskt fyller på konsumenternas förråd). Detta gäller åtminstone för den typ av produkter vars köpprocess som konsumenter inte har någon lust eller intresse att lägga någon energi på. Allt fler produkter kommer därmed att hamna inom kategorin ”commodities”.

Detta skapar förutsättningar för att den redan växande trenden där varumärken säljer direkt till konsumenten, s.k. Direct-2-Consumer (D-2-C), kommer att fortsätta växa. En variant av D-2-C är livestreaming, eller liveshopping, som fortsatt växa under året. I Kina, som kan anses leda utvecklingen inom detta område, har shopping via livestreaming vuxit från 9 till 12% under 2020. Och i Sverige har intresset bland varumärken vuxit stort för detta. Som exempel kan nämnas att företaget Bambuser, som erbjuder tjänsten Live Video Shopping, var fjolårets börsraket och steg med 1 117 % (!!). Det finns också framväxande exempel på hur varumärken inreder renodlade ”dark stores” (t.ex. Gucci) där syftet primärt är att producera digitalt material för att nå ut till konsumenter i hemmet på tider när traditionella butiker är stängda. Dessa ’dark stores’ kan sägas syfta till att driva s.k. ”digital foot falls”, alltså besökare till företagets hemsida eller sociala kanaler. Den fysiska butiken som stödkanal för det digitala alltså!

Parallellt med detta förväntas andra teknologier växa fram. Under NRF spådde en föreläsare att det redan inom fem år kommer att gå att få en känsla av ett materials struktur (t.ex. ett klädesplagg) enbart genom att man drar sin hand över mobilskärmen. Och samtidigt kommer utvecklingen inom både Augmented Reality (AR) och Virtual Reality (VR) fortsätta att gå framåt.Allt detta innebär sammantaget nya möjligheter att skapa bättre upplevelser i digitala kanaler. Därmed kan man möjligen också skönja ett skifte där nya teknologier inte ensidigt används för att öka försäljningen. Istället kommer dessa teknologier i framtiden fokusera på att skapa unika digitala upplevelser för konsumenterna och användas inom områden som storytelling och gamification.
Summa summarum pekar resonemanget ovan mot att det är i konsumenternas hem som slaget om handelns framtid till stor del kommer att utspelas.

Framtidens fysiska butik
Hur förväntas den fysiska butikens roll att förändras mot bakgrund av det som hänt under Coronapandemin och med hänsyn till ovanstående framtidsscenario? Generellt finns en trend mot att butikskedjor ser över sitt bestånd av butiker och under ett föredrag på NRF förutspådde ett företag att de troligen kommer att ha färre butiker i framtiden, men att de kommer att investera mer i dem som kommer att finnas kvar. Flera föreläsare betonade också att teknologi kommer att utgöra ryggraden i framtidens fysiska butiker. Med det syftade man inte på hajpad ”gimmickteknologi”, utan teknologi som skapar naturliga bryggor mellan den digitala och fysiska handeln. Den fysiska butiken börjar därmed så smått anta formen av en ”fulfillment hub” i ett företags sömlösa ekosystem där återlämning av varor kan vara en lika naturlig del som försäljning av varor.

”Buy-online-in store-and-collect-at-home”
En tydlig trend som genomsyrade flera föreläsningar är att de digitala och fysiska kanalerna smälter samman. En annan trend, som dessutom vuxit under pandemin, är att dagens konsumenter förväntar sig mer flexibilitet och fler valmöjligheter under köpprocessen vilket t.ex. ”buy-online-pick up-in-store” eller ”buy-online-pick-up-at-curbside” är exempel på.

Ett spännande exempel från NRF på ett företag som investerat i digitala och fysiska kanaler och låtit dem smälta samman i ett sömlöst ekosystem, var Fastshop från Sao Paulo. I korthet gick deras upplägg ut på att kunden testade produkter i en arkitektritad konceptbutik. Därefter genomförde kunden köpet online i samma butik och fick två timmar senare en hemleverans genom Uber som företag etablerat ett samarbete med. Processen kan närmast beskrivas som: ”buy-online-in store-and-collect-at-home”. En sneak peak av framtiden månne?

Detta var ett exempel på hur den fysiska butiken utvecklats och kan komma att fungera i framtiden. Fler tankar och exempel kring butikernas framtida syfte och roll kommer att komma i en separat spaning inom kort.

 

2020 – året då näthandeln blev underhållande och ”upplevelsefierades”

En av de tydligaste trenderna under 2020 är att varumärken under Coronapandemin utvecklat sina D-2-C-strategier (Direct-2-Consumer). Fenomenet är visserligen inte nytt men har förstärkts under året då de traditionella återförsäljarleden inte fungerat som vanligtDet har gjort att varumärken alltmer experimenterat med både marknadsföring, försäljning och relationsskapande i nya kanaler. Och det allra tydligaste exemplet är framväxten av livestreaming, antingen direkt på hemsidan eller via sociala medierI och med detta sidsteppar man också delar av den traditionella handelsstrukturen med återförsäljarled, något som på sikt kan komma att förändra spelplanen.  

Ökad försäljning och stärkta relationer med konsumenten
Det finns både direkta och indirekta skäl till att varumärken utvecklar direktkontakten med konsumenterna, t.ex.: 

  • Ökad försäljning 
  • Bättre marginaler/ökad lönsamhet 
  • Stärka relationen med slutkonsumenten 
  • Tillgång till mer data/kunskap om slutkonsumenten 

Vid en första anblick kan det tyckas som att ökad försäljning och bättre marginaler är de starkaste skälen till denna utveckling. Och på kort sikt är det säkert . Men möjligheten att kunna nå fler människor och nya målgrupper och inte minst att få kunderna att tillbringa mer tid på varumärket/företagets hemsida eller sociala kanaler är också intressant 

Och på lite längre sikt är just stärkta relationer och mer data (och därmed bättre kunskap kring konsumentbeteenden) ännu viktigare skäl för en D-2-C-strategi. Anledningen är att det utgör grunden för att kunna utveckla både framtida produkter och tjänster, samt nya affärsmodeller och intäktsströmmar. Ju närmare konsumenten du är, desto bättre kan du känna av och förstå hennes framtida behov och begär. Det är knappast någon slump att flera av de mesta framgångsrika företagen under det senaste decenniet i grunden är datadrivnahar ett extremt kundfokus och ständigt utvecklar nya produkter och tjänster 

Livestreaming driver fram social commerce
Livestreaming kring produkter i sociala medier benämns ofta som social commerce eller conversational commerceBakgrunden till fenomenet liveshopping kan förklaras genom en kombination av insikten om att lärande på internet, framför allt bland unga, sker genom videor och hur den digitala shoppingkulturen i Kina utvecklas. Hela internet går mot att vara mer videobaserat och dagens barn och ungdomar lär sig alltifrån att baka till att lösa Rubiks kub genom att titta på YouTube-videorI den kontexten blir det helt naturligt för dem att också kunna inspireras och shoppa direkt genom interaktiva livesändningar. En bidragande orsak till att de asiatiska länderna leder utvecklingen inom handel på flera områden är att de generellt inte har lika gamla och etablerade handelsstrukturer som länderna i västvärlden. Därmed tycks både företag och konsumenter vara mer benägna att utveckla och använda nya teknologiska lösningar. Detta gör att det ofta är intressant att blicka österut för att se in i framtiden när det gäller handelns utveckling. 

TV-shop 2.0?
Livestreaming kan beskrivas som en kombination av underhållning och handel – eller ett slags TV-shop 2.0 om man så vill. Att upplägget fått så stort genomslag beror på en kombination av fenomenet influencer marketing” och de låga köptrösklar som skapas genom sociala medier som kanal. Den som leder livestreamingen är ofta en influencer som har hög tilltro hos konsumenten och som agerar både programledare, kundtjänst, chattare och försäljare i ett. Inte sällan hamnar fokus mer på personen än på produkterna vilket gör att det helt enkelt inte känns som traditionell försäljning. Samtidigt kan det köpsug som byggs upp under sändningen enkelt konverteras till ett köp genom enbart ett par klick och dessutom utan att konsumenten behöver lämna sajten. Kombinationen av relationsbyggande rekommendationer och denna enkelhet har visat sig väldigt kraftfull. Det gör också att gränserna mellan vad som är marknadsföring och underhållning tenderar att bli alltmer flytande. 

Asien leder utvecklingen, men Sverige hänger på
Redan för ett par år sedan uppmärksammades den kinesiske entreprenören ”Pearl Bro” som genom livestreaming sålde pärlor via plattformen Taobao Live; Alibaba Groups livestreamingkanal. Pearl Bro livestreamade delar av produktionsprocessen och lyckades därigenom skapa en upplevelse där konsumenten involverades. I korthet gick det ut på att man beställde en mussla som öronmärktes med ett unikt nummer, en slags kölapp. Därefter kunde man genom livestreaming titta när Pearl Bros mamma öppnade musslorna. När ditt unika nummer kom upp kunde du i realtid, och med stigande spänning, se när musslan öppnades och se hur många pärlor den innehöllPearl Bro lär ha tjänat 4,4 miljoner dollar under ett år på detta.  

En annan asiatisk livestreamingprofil är Li Jiaqi, mer känd som ”Läppstiftsbrodern”, som under en enda livesändning under Singles Day ifjol lär ha lyckats sälja läppstift för smått osannolika 1,4 miljarder (!) kronor. Enligt Shanghaibaserade iResearch uppgick för övrigt den kinesiska liveshoppingmarknaden till nästan 600 miljarder (!!) kronor ifjol, något man tror kommer att ha fördubblats under detta år 

I Sverige är influencers som Therése Lindgren och Renée Voltaire exempel på profiler som på senare tid gjort livestreams tillsammans med handelsföretagDetta tycks bli ett naturligt och allt vanligare samarbete mellan detaljhandelsföretag/varumärken och influencers och exempel på andra svenska företag som alla provat på att köra liveshopping är Lyko, NA-KD, HM, Lindex, Indiska, ElgigantenHemnet och Kjell & CompanyMot bakgrund av exemplen ovan är det rimligt att tro att denna utveckling kommer att fortsätta framöver.  

Social commerce skapar den ”upplevelsedrivna” e-handeln
Det har länge talats om att den fysiska handelns svar på den i grunden rationella och prisdrivna näthandeln är att skapa upplevelser i butikerMen när varumärken börjar genomföra olika former av digitala events innebär det att också näthandeln blir alltmer underhållande och upplevelsefieradSumma summarum kan man konstatera att D-2-C och livestreaming innebär att traditionella återförsäljare/mellanhänder får allt hårdare konkurrens. Det innebär också att konkurrensen på upplevelsearenan skärps mellan de fysiska och digitala kanalernaVarför ska man gå till en butik om man kan få både inspiration och upplevelser direkt hem i YouTube-soffan? Förutsättningarna för de fysiska butikerna förändras ytterligare. Vi tror dock att de fysiska butikerna kommer att få en renässans framöver och i nästa spaning kommer vi att reflektera över vilket syfte och roll den fysiska butiken kommer att ha i framtiden.