”Metavending” – är automatiserade butiker framtiden för handeln?

I den förra spaningen reflekterade vi kring hur butiker utvecklas som hubbar för lokal mikrofulfillment. I denna spaning analyserar vi det framväxande begreppet ”Metavending” som handlar om hur delar av den fysiska handeln automatiseras alltmer och hur nya butiksformat växer fram i kölvattnet av detta.

Den moderna handeln är under kraftig utveckling och handlar i grunden om att möta och tillfredsställa konsumenternas behov oavsett var de befinner sig eller i vilken kanal de väljer att handla. Och när e-handeln och den fysiska handeln smälter samman är automatisering en nyckelfaktor för att skapa kostnadseffektiva fulfillmentprocesser, inte minst inom dagligvarusektorn. (En marknadsaktör uppskattar som exempel att butikspersonal kan plocka ca 80 produkter per timme medan en robotbaserad lösning klarar av att plocka ca 800 produkter per timme. Det ger vissa perspektiv och innebär att totaltiden för att slutföra en order minskar markant om processen automatiseras. Därför utvecklas idag system som bidrar till att både effektivisera och höja kvaliteten i dessa processer genom att helt eller delvis automatisera dem.)

Amazons butik Amazon Go med sin ”just-walk-out”-teknologi kan anses vara pionjären och själva startskottet för automatiserade butiker. Amazon Go lanserades 2016 och var till en början endast en testbutik för de anställda på företaget. 2018 öppnade butiken för allmänheten och idag finns ca 25 Amazon Go-butiker i USA och under 2021 öppnades den första butiken i Storbritannien, kallad Amazon Fresh. Idén om olika former av automatiserade butiksformat har dock fått vingar och det finns flera globala exempel på denna växande trend, inte minst i Asien.

Metavending – butiken som en stor varuautomat
Det är inte ovanligt att nya s.k. buzzwords växer fram inom detaljhandeln i syfte att fånga utvecklingsinriktningen inom ett område. ”Metavending” är ett begrepp som syftar till att på ett övergripande sätt fånga automatiseringstrenden av butiker. Metavending har sitt ursprung i ordet vending som i vending machine, d.v.s. en sådan där varuautomat, ofta godis- och dryckesautomat, som är uppställd på publika platser och vars utbud är tillgängligt dygnet runt, året runt. I dessa maskiner är processen hur en vara beställs, betalas och levereras (genom en fjäder som puttar ner produkten i leveransfacket) helt automatiserad.

En butik som fungerar som en varuautomat kan te sig som en ganska spartansk målbild men det riktigt intressanta sker om man blickar in i framtiden och kopplar ihop automatiseringen med möjligheterna kring Internet-Of-Things (läs: uppkopplade fastigheter), Artificiell Intelligens och t.ex. drönarleveranser. Då inser man att detta potentiellt innebär en smärre revolution som både förskjuter perspektiven och förändrar spelplanen och synen på alltifrån butikernas läge, koncept, design, funktionalitet och effektivitet. Det lär i förlängningen också få konsekvenser för stadsplaneringen och påverka utvecklingen i både städer och landsbygd. Nedan följer ett par exempel på en ny generation automatiserade butiker där koncepten delvis fyller olika behov beroende på om de etableras i städer eller på landsbygden.

Automatiserade butiker i urbana miljöer skapar hyperbekvämlighet
I urbana miljöer finns generellt ett stort utbud av varor, tjänster, nöjen och upplevelser. För att kunna hinna med allt är känslan påtaglig att invånare och besökare i större utsträckning lever sina liv ”i steget” vilket gör att tid ofta uppfattas som en bristvara. Det gör att efterfrågan på bekväma, snabba, personaliserade lösningar är stor (internationellt definierat som ”hyper convenience”) vilket i sin tur ställer höga krav på att tillgängligheten av varor och tjänster är ”här och nu”. Samtidigt har ökad e-handel gjort att många detaljister upplever det allt svårare att få lönsamhet under vissa tider, inte minst den sista timman en butik är öppen mellan kl.19-20. Den krassa ekonomiska verkligheten gör att man därför tenderar att minska butikernas öppettider, vilket riskerar att skapa en negativ spiral med tanke på att många stadskärnor kämpar för att upprätthålla levande kvällsmiljöer, där kvällsöppna affärsverksamheter är en central pusselbit.

Om en butik i stället, helt eller delvis, kan fortsätta att vara öppen även utan personalbemanning skulle nya möjligheter skapas och kanske är detta en lösning i framtiden. I Seoul i Sydkorea har 7-Eleven som exempel lanserat butiken ”Signature 3.0”, en flexibel teknologidriven butik som är öppen 7/24/365 men som är obemannad mellan midnatt och sex på morgonen, då delar av sortimentet är tillgängligt. På så vis försöker de tillfredsställa den lokala efterfrågan på hyperbekvämlighet. Fler flexibla, och delvis automatiserade, butiker i urbana miljöer skulle kunna bidra till mer levande kvällsmiljöer även om det sannolikt skulle medföra en del andra utmaningar också.

Lifvs visar vägen till ökad service på landsbygden
Obemannade, automatiserade butiker kan också vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa ökad service och tillgänglighet på landsbygden. Lifvs är en aktör som börjat etablera automatiserade livsmedelsbutiker i områden där servicebutiker slagits ut av stormarknadsbutiker i kringliggande externhandelsområden. Lifvs letar efter områden där det bor ca 1 000 invånare inom en radie av 1,5 mil och har identifierat att det finns flera s.k. ”matbutiksöknar” där en automatiserad minibutik skulle kunna fungera. Företaget har planer på att expandera rejält de kommande åren och även utanför Sveriges gränser eftersom logiken är snarlik i de nordiska grannländerna som också präglas av mycket landsbygd. Om en butik inte visar sig fungera på en plats går den relativt enkelt att flytta till annan plats. Själva konceptet bör betraktas som en plattform där teknologin skapar möjligheter att placera en butik på en plats där det tidigare inte varit lönsamt. I princip skulle konceptet kunna funka även inom andra segment i handeln om efterfrågan skulle finnas. Det bör dock tilläggas att det inte enbart är start ups som utvecklar detta koncept, även Coop öppnade under 2021 sin första obemannade butik ”Coop Mini” i Gävle.

En synergi som automatiserade butiker skapar, och som varit nog så viktig under pandemin, är att människor kan shoppa utan att behöva komma i kontakt med så många andra människor. Den efterfrågan kan säkert finnas kvar och uppskattas hos en del konsumenter även när vardagen börjat normaliseras. I Holland har dagligvaruaktören Albert Heijn experimenterat med automatiserade butiker sedan några år, t.ex. genom en testbutik på flygplatsen Schiphol. De planerar nu att öppna flera obemannade butiker i olika kontorskomplex baserat på strategin att människor i en postpandemisk värld delvis återvänder till kontoren, men ändå kommer att vilja handla på ett ”distanserat och kontaktlöst” sätt.

För att summera: delar av handeln utvecklas i riktning mot ökad automatisering. Metavending-trenden handlar om hur detaljister utvecklar mer eller mindre automatiserade butiker som i princip fungerar mer eller mindre som smarta automater fast i ett betydligt större format. Och dessa mikrofulfillmenthubbar är på väg är på väg att utvecklas till ett framtida butiksformat åtminstone inom vissa delar av detaljhandeln.

Andra delar av handeln utvecklas i en helt annan riktning där fokus snarare handlar om fördjupade upplevelser och social interaktion, både i den fysiska och virtuella världen. Begreppet ”Metaverse” är ett samlingsbegrepp för denna trend, men mer om detta i kommande spaning.

Idnet för andra gången utsedd som Gasell-företag av Dagens Industri

Sverige behöver tillväxt och Sveriges entreprenörer behöver inspiration, praktisk kunskap och goda förebilder. Därför har Dagens Industri i över 20 år utsett de snabbast växande företagen i Sverige till s.k.Gasellföretag. Idnet utnämndes 2019 som ett Gasell-företag och i veckan som gick kom en ny utnämning.

”Det är fantastiskt roligt att Idnet åter tillhör de bolag som uppfyller kraven för att få kallas Gasellföretag, det är ju färre än 1 % av Sveriges aktiebolag som klarar det. Det är tuffa tider för många. Att skapa flexibilitet för en oviss framtid är minst sagt affärskritiskt och pandemin har satt det på sin spets. Vi är jättestolta över hur vi på Idnet kan stödja våra kunder i detta, och hur vi tillsammans ur så många perspektiv skapar hållbar tillväxt för våra kunder”- Peter Hallinger, VD på Idnet.

För att utses till Gasell måste man uppfylla samtliga av nedanstående kriterier.  Dessutom görs en helhetsbedömning av bolaget där ytterligare parametrar som visar på sund verksamhet vägs in.

Ett Gasellföretag har:

  • En nettoomsättning som överstiger 10 miljoner kronor, enligt den senaste årsredovisningen.
  • Minst tio anställda, enligt den senaste årsredovisningen.
  • Minst fördubblat sin omsättning, om man jämför det första och det senaste räkenskapsåret i den fyraåriga undersökningsperioden.
  • Ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren.
  • Ett positivt samlat rörelseresultat för de fyra senaste räkenskapsåren.
  • I allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner.

Framtidens last mile och logistik

Det senaste årtiondet har e-handeln successivt vuxit sig allt starkare. Och under pandemin har näthandeln tagit ytterligare utvecklingssprång, inte minst genom utvecklingen av olika former av flexibla leveranser; hämta i butik, hämta vid trottoaren, hämta i box, hemkörning mm. Bekväma konsumenter vänjer sig snabbt vid möjligheten att kunna välja och förväntar sig både snabba och tillförlitliga leveranser. Detta gör att intresset för samlingsbegreppet ”last mile”, d.v.s. den sista delen av leveransen innan en produkt når en slutkund, aldrig varit större eller mer aktuellt inom detaljhandeln.

Häromåret släppte World Economic Forum rapporten ”The Future of the Last-Mile Ecosystem”. I denna pekar man på att efterfrågan på olika former av last mile-leveranser förväntas öka med 78% fram till år 2030. För att klara av att tillfredsställa den växande e-handeln kommer antalet leveransfordon i de hundra största städerna i världen därmed öka med 36% fram till år 2030. Och som en konsekvens av detta beräknas utsläppen öka med 32% och trängseln med ca 21%, något som i sin tur skulle betyda att pendlingstiden ökar med 11 minuter per dag och passagerare.
Mot denna bakgrund kan man konstatera att det finns stora utmaningar för städers ekosystem kring transporter och logistik inom handeln. Det är också lätt att förstå att behovet av kompletterande transportsätt som helt eller delvis klarar att ta sig fram utan att belasta den befintliga infrastrukturen ökar, något som skapar förväntningar på nya teknologier som självkörande leveransrobotar och drönare.
Detta innebär också nya utmaningar och nya frågeställningar för detaljister. Hur ser egentligen förväntningarna på leveranser ut bland våra kunder och därmed transportbehoven för just våra produkter? Vilka nya teknologier och innovationer är mest relevanta och bör prioriteras? Vilka nya aktörer är potentiella partners och vilka är konkurrenter i det nya ”last mile ekosystem” som växer fram på marknaden? Handlar det enbart om last mile eller är ”first mile” och ”middle mile” lika viktiga för att skapa en framgångsrik affärsmodell för framtiden? Och vilken roll kommer data och avancerad analys av leverans- och logistikflöden att ha för att hjälpa till att utveckla vår affär långsiktigt?

Med utgångspunkten att den växande näthandeln skapar ett förändringstryck på ”last mile” nämnde vi i förra spaningen det växande behovet av ”hyperlokal mikrofulfilment”. Låt oss börja med att definiera vad vi menar med detta begrepp för att sedan resonera kring vilken typ av förändring som gradvis sker.

Mikrofulfilment – från stora lager till mindre lokala lager
I takt med att efterfrågan på snabbare leveranser ökar behöver företagen generellt sett finnas närmare slutkunden. Om en produkt ska levereras på 1-2 dagar räcker det i princip med ett centrallager som försörjer ett större geografiskt område. Det är också rimligt att tro att en leveranstid på 1-2 dagar som helhet kommer att vara vanligast även en tid framöver. Men samtidigt är det leveranser samma dag eller rent av ”omedelbar leverans” som växer snabbast i dagsläget, något som drivs på av den växande näthandeln av livsmedel och restaurangmat. Och om en produkt ska kunna levereras samma dag eller rent av samma timme behöver produkterna finnas närmare slutkonsumenten. Utvecklingen går därför delvis från en logik med stora lager som syftade till att täcka stora geografiska områden till mindre lager som ska täcka lokala områden, åtminstone vad gäller utvecklingen av näthandel i urbana miljöer med hög befolkningsdensitet. En intressant frågeställning är om efterfrågan på omedelbara leveranser också kommer att sprida sig till fler segment än livsmedel och mat?

McKinsey har beräknat att det generellt sett krävs sex gånger så många distribution centers för att minska leveranstiden från två dagar till en dag. Investeringar i mikrofulfilmentcenters lär därför öka framöver. I en del fall kan det betyda att företag bygger helt nya distributionscentraler eller lager, men det är också här de traditionella fysiska butikerna kommer in. Under pandemin tvingades många retailers använda sina befintliga butiker som tillfälliga dark stores/fulfillment centers för att fylla det behov av snabba lokala leveranser som uppstod när myndigheterna rekommenderade människor att inte besöka deras butiker.

Från omnikanal till omnifulfilment
Det är naturligt att detaljister funderar över hur butikerna kan fortsätta att utvecklas även efter det att pandemins restriktioner har lagt sig och eftersom konsumenterna fortsätter att handla på nätet och efterfråga flexibla och snabba leveranser är det kanske delvis som lokala varulager de traditionella butikerna kommer att utvecklas?

När Amazon för fyra år sedan köpte Whole Foods-kedjan var det en del som menade att huvudsyftet var att skaffa sig ett finmaskigt butiksnät som kunde bli en naturlig del av företagets distributionscentral/fulfilment center. Kanske är det detta vi nu kommer att se även bland allt fler andra aktörer? Den fysiska butiken som en naturlig förlängning av företagets digitala affärsmodell. I en sådan värld handlar butikens syfte och roll både om att vara en plats där man kan visa sina produkter och att uppfylla kravet på snabb lokal leverans av en produkt som beställts på nätet. Frågan är om vi är i början på en era där vi går från omnikanal- till omnifulfilmentstrategier?

I Storbritannien planerar t.ex. Tesco att investera i 25 s.k. in-store mikrofulfillment centers och i Sverige meddelade Foodora nyligen att man inom kort kompletterar sin nuvarande butik i Göteborg med två nya butiker. Motiveringen är att de behöver täcka in flera geografiska delområden där förväntningar på snabba leveranser har vuxit. Ingen av dessa ”butiker” går dock att besöka utan köpen sker helt genom appen. I själva verket bör dessa butiker betraktas som dark stores/fulfilment centers som skapar en slags hybridmodell mellan näthandel och traditionell livsmedelsbutik.

Framtidens stadskärnor revitaliseras genom nästa generations fysiska butiker
Ur ett större samhällsperspektiv kan ovanstående utveckling bidra till en revitalisering av stadskärnorna. Dessa har successivt utarmats genom växande konkurrens från två håll samtidigt; externhandelsområden och e-handeln. Men i stället för de senaste årens tal om butiksdöd kanske en ny generation hybridbutiker skapar en känsla av renässans vad gäller stadskärnans utbud och attraktivitet. Butikskedjor uppdaterar sitt butiksnät genom fulfilment centers, större varumärken öppnar renodlade inspirationsbutiker i stil med IKEA:s Planning Studios och mindre renodlade nätaktörer öppnar butiker vars primära syfte är att skapa varumärkeskännedom och marknadsföring av näthandeln. Det finns flera tecken på detta. Det svenska digitala modevarumärket ASKET öppnade nyligen sin första butik vid Norrmalmstorg i Stockholm och padelspecialisten.com har öppnat en butik mittemot Kopparmärra i hjärtat av Göteborg. Närvaron och närheten till konsumenterna kommer även i framtiden att vara fortsatt viktigt, men där den fysiska närvaron alltmer syftar till att öka kännedom och bygga varumärke samtidigt som den digitala delen driver försäljningstillväxten.

Dagar, timmar, minuter… Hur snabba kan leveranstiderna bli inom handeln?

Hösten nalkas och människor och företag börjar så smått återvända till vardagen igen. Men frågan är vilken typ av vardag som väntar framöver? I en rapport häromveckan spådde Konjunkturinstitutet att ekonomin kommer att ta ett glädjeskutt under det tredje kvartalet och prognosticerade en BNP-tillväxt på 4,4% för 2021. Även under 2022 förväntas ekonomin fortsätta att utvecklas positivt i Sverige. Det finns dock flera strategiska osäkerhetsfaktorer och den största är förstås hur pandemin fortsätter att utvecklas genom Deltavarianten. Ingen vet, men så länge inte hela världen är vaccinerad lär pandemin vara en faktor som både människor och företag behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt.

En annan osäkerhet är eventuella flaskhalsar i globala värdekedjor som i sin tur påverkar produktionen inom flera sektorer, inte minst industrin. En tredje osäkerhetsfaktor är vilka av de förändrade beteenden som skapats under pandemin som kommer att bli av bestående karaktär. Hur många dagar i veckan kommer normen för kontorsarbete att bli när restriktionerna släppt och en återgång till kontoren åter är möjlig? I vilken utsträckning kommer digitala arbetsmöten att permanentas och i vilken takt kommer affärsresandet att återhämta sig? Och hur kommer handeln att utvecklas? Kommer e-handeln att stanna kvar på den platå som pandemin har tagit den till eller kommer människor att återvända till den fysiska handeln? Eller kommer e-handeln rent av att växa ännu snabbare framöver?

Enligt Postnords E-barometern växte näthandeln med 53% under första kvartalet 2021. Dagligvaruhandeln, som är det största segmentet inom detaljhandeln, är det segment som haft kraftigast tillväxt under pandemin. Faktum är att e-handelsandelen av mat på nätet har fördubblats från 2% till 4% på bara ett år och den fortsätter att växa. Under Q1-21 växte mat på nätet med 128%. En intressant frågeställning är vad som händer när mat på nätet når allt större marknadsandel? Även om en total omsättningsandel på 4% är en bit ifrån den s.k. tipping point då branschlogiken börjar förändras inom en delbransch bör man tänka på att i befolkningstäta, och tongivande, storstadsregioner är e-handelsandelen kring mat ännu större än för rikssnittet. Här har pandemin accelererat förändringar i kundbeteende ännu mer och just hemleveranser av mat (dagligvaror såväl som take away restaurangmat) erbjuder både tidsbesparing och ökad frihet, något som förenklar många människors vardagspusslande.

Den växande e-handeln kring mat har också ökat förändringstrycket på både leveranssätt och leveranstider inom handeln. Många dagligvaruaktörer hade under inledningen av pandemin svårt att möta den växande efterfrågan på rimliga leveranstider. En ansenlig del av leveranserna har utgjorts av olika former av click and collect-lösningar, d.v.s. kunden hämtar matkassen i butik, något som flera aktörer varit relativt duktiga på att successivt skala upp under pandemin. Nu finns dock tecken på att e-handeln är på väg in i en era med än större efterfrågan på snabbare leveranser och mer bekvämlighet. Konsumenternas förväntningar när det gäller snabba leveranser tycks öka hela tiden. I undersökningen ”Global Consumer Insights Pulse Survey” som PwC gjorde bland mer än 8 500 konsumenter under juni -21 var just ”snabba och pålitliga leveranser” den viktigaste faktorn när det gällde nätshopping. Man kan säga att vi lever i en ”I want it now”-värld där förväntningarna på snabba leveranser bara ökar.

Ända sedan e-handelns uppkomst har bekvämlighet varit en bärande drivkraft för att handla på nätet, samtidigt som näthandel per definition innebär att man behöver vänta på det man har beställt. Tiden för denna väntan har successivt minskat, samtidigt som konsumenternas förväntan på snabbare leveranser har ökat. Normen för leveranstider har förflyttats från uppemot en vecka, till 2-3 dagar, ner till en dag och sedan ner till samma dag. Amazon har på global nivå varit drivande i denna utveckling och erbjuder nu på allt fler marknader gratis leveranser samma dag för sina Prime-medlemmar, förutsatt ett ordervärde på minst $35. I städer som London, New York och Paris är erbjuder man t.o.m. i vissa fall leveranstider på 1-2 timmar.

Från dagar till timmar, till minuter…
Denna utveckling indikerar att olika aspekter på leveranser kommer att vara alltmer centralt när det gäller att utveckla framtidens e-handelslandskap. I internationella medier talar man nu om ”on-demand delivery” och ”superfast hyper convenience”. Ubers globala chef för dagligvaror förkunnar att de strävar efter att skapa ”next hour commerce”. Och just uberiseringen inom näringslivet tänjer gränserna för detaljhandeln vilket gjort att också traditionella brittiska retailers som Sainsbury och Waitrose hänger på och erbjuder leveranser inom 1-2 timmar i delar av London.
Utvecklingen av supersnabba leveranser leds dock av en ny generation start-ups, främst verksamma inom dagligvarusektorn och som inte har sin bakgrund inom traditionell handel. Londonbaserade aktören Dija startade så sent som 2020 och lovar sina kunder att leverera livsmedel på 10 minuter (!) och om de inte håller leveranstiden erbjuds kunderna tre månaders gratis leveranser. Och de är inte ensamma på marknaden. Brittiska Weezy och tyska Gorillas är två andra aktörer som erbjuder leverans av livsmedel inom 10-15 minuter från beställning. Och turkiska Getir, som nyligen etablerat sig i London, konkurrerar också genom att erbjuda leveranser till dörren i termer av minuter.

Olika former av ”next hour delivery” är kaxiga statements som garanterat attraherar dagens konsumenter men det återstår att se hur detta kommer att utvecklas framöver. Och det är många frågetecken som behöver rätas ut inför framtiden. Hur snabba kan leveranserna egentligen komma att bli? Hur snabbt kommer marknaden att utvecklas i denna riktning? Är det främst inom dagligvaruhandeln och leveranser av restaurangmat som efterfrågan på hypersnabba leveranser kommer att finnas eller kommer fenomenet också att sprida sig till andra sektorer inom detaljhandeln? Inom vilka produktkategorier kommer i så fall efterfrågan på detta att öka? Är det enbart i befolkningstäta storstadsområden som denna utveckling är möjlig? Hur bygger man en kostnadseffektiv process kring supersnabba hemleveranser och hur ska man skapa lönsamhet kring on-demand delivery? Och är denna utveckling verkligen hållbar på sikt?

En sak tycks dock vara säker; utvecklingen möjliggörs genom ökad digitalisering och olika former av automatisering och robotisering av verksamheten. Om den framtida moderna detaljhandeln kommer att handla om att serva konsumenterna med rätt produkt, vid rätt tidpunkt, genom rätt kanal till rätt plats krävs extremt effektiva och slimmade processer. Supersnabba leveranser förutsätter vad man på modern svenska kan beskriva som ”hyperlokal mikrofulfillment” och ökar fokus på smarta lösningar den sista milen. Mer tankar kring detta kommer i kommande spaning!

 

 

Innovation, ständig förändring och framtiden- vad är en modern innovationskultur?

I en rad artiklar har Idnet spanat kring de förändringar detaljhandeln genomgår och vad detta får för konsekvenser för retailers. Coronapandemin har på många sätt accelererat de förändringsprocesser som fanns sedan tidigare, samtidigt som pandemins varaktighet också skapat nya och bestående förändringar. Det kan därför vara värt att stanna upp och reflektera över just begreppet förändring och hur ett ökat förändringstryck i samhället påverkar företag i allmänhet och retailers i synnerhet. Hur bör man tänka för att säkerställa sin verksamhet i framtiden? Och vad innebär egentligen en modern innovationskultur?

VOKA-världen
Digitaliseringen och ny teknologi innebär att omvärlden, konsumenterna och marknader hela tiden förändras. Idag är det många som försöker förstå vad som ska bli det nya normala efter pandemin. Problemet är att det nya normala är något av en illusion. I stället har ständig förändring blivit en konstant i tillvaron och något som företag och organisationer måste lära sig att leva med. Att samhället hela tiden förändras är inget nytt, det har det gjort i alla tider, men idag kan man beskriva det som att vi lever i en ”VOKA”-värld. VOKA är en akronym där bokstäverna står för Volatilt, Osäkert, Komplext och Ambivalent. Begreppet illustrerar att marknader tenderar att röra sig allt snabbare, vilket gör framtiden svårare att förutse, samtidigt som komplexiteten ökar inom de flesta branscher vilket gör det svårare att se traditionella samband mellan orsak och verkan. På senare år har också traditionella aktörer i de flesta branscher utmanats av s.k. disruptiva aktörer som kommer in och konkurrerar med nya affärsmodeller. Klassiska exempel på detta är Uber och Airbnb, men också inom dagligvaruhandeln har en rad nya aktörer etablerat sig på marknaden de senaste åren.

Vidare kan man konstatera att gränserna mellan delsegment som kläder, mode, skor, sport och heminredning flyter ihop allt mer. Idag är det självklart att HM säljer sport- och träningskläder likväl som att Stadium säljer mode- och livsstilsplagg. Och tiden då Volvo befann sig i en tydligt avgränsad bilindustri, och konkurrerade med varumärken som Audi och BMW, är ett minne blott. Det ger en mer rättvisande bild att beskriva det som att Volvo idag verkar inom ”mobilitetsbranschen” och att de därmed också konkurrerar med aktörer som Tesla, Google och Samsung. Och man kan i sin tur fundera över vad Tesla egentligen är för typ av företag; ett bilföretag eller ett “elföretag”? Och kommer de i framtiden främst att fokusera på att utveckla bilar eller utnyttja sin plattform till att skapa nya tjänster i andra branscher inom elektrifieringsområdet?

Förnyelse och innovation har blivit allt viktigare
Utvecklingen som den beskrivits ovan gör att företag idag har ett större behov av att jobba med frågor som rör förnyelse, något som i sin tur kräver ett förändrat synsätt och förhållningssätt kring innovation och utveckling. Traditionellt har många företag haft ett ganska linjärt synsätt på innovation och utveckling, ett synsätt som byggt på att omvärlden varit relativt förutsägbar och att företaget kunnat kontrollera de flesta delar av värdekedjan över tid. Det har i sin tur inneburit att man historiskt kunnat sjösätta stora utvecklingsprojekt, inte sällan med långa ledtider, som primärt syftat till att förbättra och effektivisera befintliga produkter och affärsmodeller. I dagens föränderliga affärslandskap riskerar dock detta synsätt att skapa utvecklingsprojekt som blir obsoleta redan innan de når marknaden.

Artikeln ”How COVID-19 has pushed companies over the technology tipping point—and transformed business forever” från McKinsey stödjer tesen om att förnyelse och innovation blir allt viktigare. I en undersökning ställde man frågor till chefer om deras strategiska fokus kring investeringar i ny teknologi. Därefter jämförde man resultaten med hur man hade svarat på samma fråga några år tidigare.
Resultatet visade att det idag är betydligt färre chefer som svarar att teknologi ”primärt är en källa till effektivisering och kostnadsbesparing” än det var 2017. I stället svarade nästan fyra av tio att de investerar i teknologi i syfte att skapa sig strategiska konkurrensfördelar och 19% uppger t.o.m. att digitala teknologier är ett sätt att ställa om hela affärsverksamheten (läs: fokus på förnyelse). Detta ger en tydlig indikation om att investeringar i teknologi gått från att primärt ha handlat om att effektivisera den befintliga verksamheten till att idag handla om innovation.

Experimentera dig in i framtiden genom en ”labb- and testapproach”
Så hur bör man hantera en ständigt föränderlig värld, präglad av oförutsägbarhet och ovisshet? Och hur navigerar man och fattar beslut i dagens VOKA-värld? Ett sätt är att sträva efter att korta ledtiderna i utvecklingsprojekt genom att pröva idéer genom prototyper i mindre skala. Inte sällan försöker man också involvera både kunder och/eller partners på ett tidigare stadie av utvecklingsprocessen som ett sätt att validera och minimera riskerna. Man kan kalla detta ett modernt “labb- and testapproach” där man experimenterar sig in i framtiden genom att prova och lansera flera nyheter på marknaden ungefär samtidigt och därefter skala upp det som visar sig fungera.

Låt oss återvända till mobilitetsbranschen och ta Volvo som exempel. För några år sedan lanserades ”Care by Volvo”. Det kan beskrivas som en utvecklad variant av privatleasing där stort fokus låg på service och tjänster, t.ex. ”in-car-delivery” som innebar att man kunde få matleveranser direkt i bakluckan. Parallellt med detta har dock Volvo också utvecklat konceptet ”M” (som i Mobility) samtidigt som Lynk & Co och Polestar är exempel på andra nya produkter/koncept som kommit från Volvosfären på senare tid.

 

Ett par förhållningssätt är centrala att förstå kring dessa exempel:

  • behovet av förnyelse och innovation blir allt viktigare
  • innovation sker allt oftare genom strategisk samverkan (t.ex. tjänsteutveckling tillsammans med andra aktörer)

En modern syn på innovation och innovationskultur
Det är ingen överdrift att säga att synen på innovation är i förändring. Själva sinnebilden av innovation har historiskt varit ett slags idéutvecklingsarbete som skett bakom lyckta dörrar och stort hemlighetsmakeri och där målet varit att snabbt kunna säkerställa ett patent. Idag tenderar innovations- och utvecklingsprocesser ske mer i form av en slags transparent och öppen FoU (Forskning och Utveckling). Förra året var Martin Lorentzon, en av Spotifys grundare, sommarpratare i P1. Han avslutade sitt program med att reflektera över just denna förändring. Han beskrev hur han ofta får frågor om hur man ska lyckas med sina affärer och sa att han alltid svarade att han tycker att folk är för hemliga med sina idéer. Han menade att nyckeln till framgång inte handlar så mycket om idén i sig, som i själva ”hur:et” och avslutade tankegången med följande kloka ord: ”Dela därför dina idéer med omgivningen och fundera mer på själva genomförandet i stället”.

 

Hur den där sista metern kan spela så stor roll

Ni har fått leveranser och skall fylla på era varor ute på butikshyllan. Några i butikspersonalen är nyanställda och butiken kanske är ombyggd. Er leverantör har nästan identiska förpackningar på flera produkter så de är svåra att urskilja. Kanske är det dessutom lite glest i hyllorna och därmed lite extra bråttom. Ja allt detta händer nog inte samtidigt, men det är vanliga exempel på när varupåfyllnaden kan ta extra lång tid. Men även när allt ”är som vanligt” i butiken finns det mycket att vinna på att optimera sin påfyllnadsprocess.

Av exemplen ovan är det kanske den situation med nyanställd personal som känns mest aktuellt just nu inför kommande semestrar. Som erfaren medarbetare kan man butiken och sortimentet utan och innan men för t.ex. sommarvikarier är det knepigare att snabbt hitta rätt. Skall man sen även fylla på flera olika produkter som har liknande förpackningar så gäller det att jämföra varans och etikettens streckkoder eller artikelnummer noggrant så att man ställer varorna på rätt plats. Då spelar det inte så stor roll om man är ny eller gammal i gamet, detta tar tid oavsett.

De butiker som använder elektroniska hyllkantsetiketter har en enorm möjlighet till flera vinster kopplat till ovan. Genom att skanna produkten som ni vill fylla på med handdatorn, börjar varans elektroniska hyllkantsetikett blinka och ni vet den exakta placeringen. Voilá; ni kan sätta in ny personal snabbt i arbete, ni får rätt vara på rätt plats och framförallt kortar ni ledtiden mellan inleverans och full hylla då personalen går kortare distans. Faktum är att blinkfunktionen snabbar upp påfyllnadsarbetet med mellan 15-30%.  Viktigt att ta i beaktande utan att bli allt för teknisk är faktorer som att ni kan blinka i olika färger, så att två personer kan fylla på i samma gång samtidigt utan att riskera fylla på varandras platser. En annan att blinket syns ur vidvinkel och i stark belysning (typiskt för butiksmiljöer), så att man kan se den från håll. Det finns många fördelar med elektroniska hyllkantsetiketter och en riktigt effektiv och korrekt sista meter är bara en av flera. Hör av dig så berättar vi mer.

Framtidens hållbara konsumtion: recycling, upcycling och precycling

Coronapandemin har förändrat människors konsumtionsmönster. En del menar dessutom att pandemin är en förpostfäktning för en större prövning som kommer; den som handlar om förmågan att hantera konsekvenserna av klimatkrisen. Men inget ont som inte för något gott med sig, för pandemin har ökat fokus på hållbarhetsfrågorna och förståelsen för behovet av att bygga upp motståndskraft mot framtida kriser.

Morgondagens konsumenter kommer att ställa allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Borås Science Park släppte under 2020 rapporten ”Trendupdate – hållbar konsumtion och livsstilar”. I rapporten diskuteras hållbarhetsfrågan ur flera intressanta aspekter och man delar in dagens hållbarhetstänkande konsumenter i tre olika grupper genom begreppen recycling, upcycling och precycling. Med utgångspunkt i dessa begrepp visar vi i denna artikel på hur framsynta retailers tänker och arbetar med nya koncept och affärsmodeller för att möta framväxande generationers förväntningar på en mer hållbar konsumtion.

Recycling: reparationsrörelsen växer
Recycling-trenden handlar om konsumenternas vilja att ta eget ansvar kring hållbarhet. Det finns en växande reparationsrörelse som handlar om hur konsumenter förlänger produkters livslängd genom att vårda och laga dem. Inom detta område finns flera exempel från modeindustrin. Ett är det nätbaserade kläd- och modeföretaget ASKET som under Black Friday sonika stängde ned sin nätbutik. I stället för försäljning valde de att ge tips och hjälp till konsumenterna hur de bättre kan ta om hand om de plagg de redan har. Syftet var att få deras kunder att reflektera över dagens konsumtionssamhälle. ASKET har alltsedan starten jobbat målmedvetet med hållbarhetsfrågor och deras ledord är: transparens, kvalitet och hållbarhet. Hela produktionsprocessen är transparent och spårbar och de är noga med att redovisa hur deras värdekedjor ser ut på sin hemsida.

Även IKEA experimenterade med recycling-tanken under Black Friday 2020 genom att lansera Green Friday. I stället för att fokusera på att sälja möbler till konsumenterna uppmanade de konsumenterna att sälja sina gamla möbler till IKEA. Omvända världen alltså. Kanske såldes en del av de produkter man fick in under Green Friday senare i butiken ReTuna, en Second Hand-butik som IKEA öppnat i Eskilstuna. Nyligen offentliggjorde IKEA att det också kommer att öppnas en Second Hand-butik i Göteborg. Second Hand-butiker har funnits länge inom modeindustrin men börjar nu alltså också sprida sig till flera andra branscher.

Upcycling: ”thrift flip” handlar om förädling av produkter
Förutom ambitionen att minska konsumtionen, eller åtminstone effekterna av konsumtionen, kan man också skönja hur en mer ”konsumtionsbejakande” hållbarhet växer fram, d.v.s. man vill kunna fortsätta konsumera, men på sätt som inte tär lika mycket på jordens resurser. Exempel på detta är det man kallar ”thrift flip”, där man skapar nytt värde ur en gammal produkt. Inom modeindustrin benämns detta som ”upcycling” och är något som börjat efterfrågas av hållbarhetsmedvetna konsumenter. Ett exempel på detta är att HM i sin butik på Drottninggatan i Stockholm har något som de kallar för ”Looop machine”. Idén är att man kan lämna in sitt gamla klädesplagg och för en summa få den omgjord till en ny produkt, t.ex. en trasmatta eller handduk.

Ett annat exempel på upcycling finns inom dagligvaruhandeln. För några år sedan lanserades appen Karma som gjorde det möjligt för matbutiker att exponera produkter med kort bäst före-datum. Konsumenterna kunde därmed bidra till minskat matsvinn genom att köpa råvaror som var på väg att bli gamla och som annars skulle slängas. En del matbutiker har vidareutvecklat tanken på att skapa något nytta av råvaror som är på väg att bli gamla genom att man i butiken tillagar färdigrätter av råvaror med kort bäst före-datum. I stället för att slänga mat skapar man en ny produkt som ger en ”win-win-win”-situation för både butiken, konsumenten och miljön. MatRätt och Matmissionen är två exempel på butiker som drivs av olika typer av samarbeten där grundidén är att ge socialt utsatta människor möjlighet att handla mat till reducerade priser. Förutom de uppenbara ekonomiska och miljömässiga effekterna i att man tar hand om mat som annars skulle gå till spillo, skapas också sociala effekter genom att det i dessa butiker skapas arbetstillfällen för människor i behov av arbetsträning. ”Triple bottom line” i praktiken alltså!

Precycling: proaktiv hållbarhet
Proaktiv hållbarhet genom s.k. precycling kan ske på flera olika sätt. Ett sätt är att man strävar efter att minska användningen av plastförpackningar. Detta kan ta sig uttryck genom att produkter i olika branscher tillhandahålls i bulkformat, där kunderna istället handlar i volym och förpackar produkterna i egna eller lånade behållare. Det finns också exempel på förpackningsfria nätbutiker som levererar direkt till dörren, t.ex. Stockholmsbaserade Unwrapped. De skickar sina varor i behållare som kunderna får låna mot pant och lämna tillbaka i samband med nästa leverans, inte helt olikt gamla tiders mjölkbud. Och blickar man ut i världen finns butiken Package Free Shop i Brooklyn, ett företag som bildades ur ”Zero waste lifestyle”-bloggen Trash is for Tossers. Även här är man noggrann med att både de produkter man säljer och de förpackningar de levereras i inte är tärande på miljön.

Ett annat sätt är att försöka optimera utnyttjandet av produkter genom olika former av hyr- och prenumerationstjänster, s.k. ”re-commerce”. Marknaden för att hyra kläder växer och en pionjär är amerikanska Rent The Runway. Innan pandemin tecknade Rent The Runway dessutom ett samarbetsavtal med hotellkedjan Marriott. Genom att ge resenären möjlighet att hyra en garderob för sin vistelse i New York ville de försöka ändra mindsetet kring hur mycket man måste packa inför en resa. Konceptet lanserades under devisen: ”The Closet That Checks In Before You Do”. Tanken är att mindre packning på resan leder till lättare bagage på flyget vilket leder till mindre CO2-utsläpp. Dessutom börjar nya hybridmodeller att växa fram. Ett exempel är det nya livsstilsvarumärket Singular Society. Utgångspunkten för detta koncept är att det inom modeindustrin finns en inbyggd mekanism som är tärande för miljön, d.v.s. i företagens strävan efter ständig tillväxt vill man sälja så mycket kläder som möjligt vilket i sin tur innebär att man hela tiden behöver mer råvarumaterial. En grupp människor som tillbringat större delen av sina vuxna liv inom mode, livsstil och lyxhandel hos några av de största företagen i världen, insåg att de ständigt kom tillbaka till samma grundfråga: Varför köper vi så många saker vi inte behöver, eller ens vill ha? Och varför måste kvalitet vara så dyrt? Är det verkligen nödvändigt att lägga till en vinstmarginal på flera hundra procent för att få affären att fungera, och i så fall varför är det så få detaljhandelsföretag som ger vinst? Finns det ett annat sätt att kunna erbjuda kunder produkter av högsta kvalitet till ett lägre pris som gör att de inte konsumerar lika mycket?

De började skissa på att skapa ett företag som var mer långsiktigt hållbart och som skapar en ”win-win-win”-situation mellan företaget, kunderna och miljön. För att göra detta insåg de att de behövde ​​ändra affärsmodellen till ett prenumerationsbaserat koncept där de i första hand inte skulle vara beroende av att tjäna pengar på de produkter de säljer. Prenumerationsmodellen innebär i korthet att man kan börja handla hos Singular Society först när man blivit medlem och betalat en månatlig avgift motsvarande ca 100 SEK/månad (man måste dock teckna upp sig på minst ett års medlemskap). Genom medlemskapet får man sedan möjlighet att köpa upp till fem produkter av högsta kvalitet varje månad till i princip självkostnadspris (produktionspris). Vill man köpa fler produkter uppgraderar man till ett premiummedlemskap.

Genom att en betydande del av intäkterna kommer från de månatliga avgifterna betyder det att de inte behöver jaga billig produktion utan i stället kan fokusera på kvalitet och långsiktiga relationer med sina medlemmar. Slutsatsen är att genom att man tjänar pengar på månadsavgifter, ungefär som Netflix eller Spotify, behöver man inte primärt fokusera på att sälja så många produkter som möjligt vilket leder till ett mer holistiskt tänkande och skapar bättre hållbarhet. Detta är också ett intressant exempel på hur ett varumärke jobbar med att ”belöna” lojala kunder samtidigt som de knyter dem till sitt ekosystem.

Ett annat exempel på precycling är när de globala jättarna McDonalds och Starbucks inledde ett strategiskt samarbete för några år sedan. Målet var att återuppfinna nästa generations take away-mugg. Samarbetet är ett bra exempel på hur två stora företag, med möjlighet att verkligen göra skillnad, går samman för att skapa hållbara lösningar på gemensamma samhällsproblem. Även om McDonalds och Starbucks är stora globala företag står deras take-away-muggar för ungefär 4% av all världens engångsmuggar. Men eftersom take away-muggen är central för båda företagen har man valt att avsätta budget och resurser för att skapa framtidens engångsmugg. På detta sätt driver de på ett uppriktigt sätt en utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Detta är ett mycket bra exempel på co-creation där två företag med en stor kritisk massa konsumenter går in och försöker skapa innovation med potential att skapa en kraftfull lösning på ett gemensamt globalt problem.

Ökat fokus på klimat och miljö har också gjort att det finns företag som är beredda att gå ännu längre i hållbarhetsfrågan. Outdoor-varumärket Patagonia går så långt att de driver frågor som har med lagar och regler att göra och som är kopplade till klimatfrågor. Deras grundare lär dessutom ha utlovat att de ca tio miljoner dollar som företaget skulle ”tjänat” på Trumps skattesänkningar för några år sedan skulle öronmärkas och skänkas till organisationer som ägnar sig åt gräsrotsaktivism för att bekämpa för att motverka den globala uppvärmningen. Om man spetsar till det lite grann skulle man kunna beskriva Patagonia som ”ställföreträdande” konsumenter.

Exemplen ovan visar hur hållbarhetsfrågorna successivt flyttas framåt. Det ena perspektivet är en tydlig utveckling mot alltmer värderingsstyrda och transparenta företag, något som inte minst beror på att konsumenterna ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete och i förlängningen deras produkter och tjänster. Det andra perspektivet är att man tänker i mer cirkulära livscykler. Gemensamt är dock att hållbarhetsperspektivet genomsyrar alla delar av verksamheten, något som är nödvändigt för att uppfattas som riktigt relevanta hos dagens medvetna konsumenter.

I framtiden kommer det att vara grundläggande för handelsföretag att säkerställa att de produkter de tillhandahåller till sina kunder är så hållbara som möjligt. I Svensk Handels årliga Hållbarhetsundersökning resonerade man i den senaste rapporten om vikten av att bidra till en mer hållbar konsumtion genom att just fokusera på att integrera ett lönsamt hållbarhets arbete i strategier och processer och nya affärsmodeller. Avslutningsvis illustrerar bilden nedan att det dock är många delar som behöver tas i beaktande och därför krävs det ofta samarbete med en mängd olika aktörer, såväl offentliga som privata, genom hela leverenskedjan. Den visar dock med tydlighet på vikten av att utveckla ett helhetstänk i hållbarhetsfrågorna.

Bildkälla: Svensk Handel, Hållbarhetsundersökning 2020-21

 

 

Elektroniska hyllkantsetiketter och hållbar tillväxt

Du har sett elektroniska hyllkantsetiketter på varuhyllorna i mataffären under tiotals år och numer hittar vi dem i alla typer av butiker. På displayen har traditionellt den mest basala informationen visats så som pris per styck, kilopris och lite kortare produktinformation. Under de senaste åren har de börjat nyttjas inom allt fler användningsområden inom handeln och spelar en allt större roll för lönsamhet och hållbar tillväxt. Det finns nu så många fler möjligheter än tidigare. Här listar vi några av dem:  

1. Omnikanalsmarknadsföring
En av nycklarna till framgång i butik är att erbjuda en enhetlig kundresa. Det gäller både för butiken på nätet och för den fysiska. Var än i köpprocessen konsumenten befinner sig ska upplevelsen vara densamma. Är kundresan startad på nätet så ska produktinformationen och priset vara detsamma vid besöket i fysisk butik.
Med elektroniska hyllkantsetiketter kan fördjupad produktrelaterad information enkelt nås via mobilen, precis som om man satt kvar hemma framför datorn. Antingen kan man med den egna mobilen skanna etikettens QR-kod, eller om NFC-teknik används (likt bankkort), hålla mobilen mot etiketten, och därmed få upp produkten på butikens hemsida i telefonen.

2. Förenkla kundens köpbeslut
Att kunna visa all viktig produktinformation på den elektroniska hyllkantsetiketten t.ex. pris, produktinformation, butiks- och webblager saldo, är en väsentlig del i att leda mot avslut. Något som kunderna sätter högst på önskelistan avseende förbättringsmöjligheter på webben (enligt Postnords E-handelsbarometern 2020) är produktrecensioner och samma sak ser vi i butik. Det är därför som fler och fler presenterar kundbetyg direkt på hyllkantsetiketten och vägleder kunden att läsa mer via QR-kod och NFC. Att den elektroniska etiketten stödjer konsumenten i köpbeslutet är tydligt.

3. Stöd till butikspersonalen
Nyttan är minst lika stor för butikens medarbetare eftersom hyllkantsetiketterna gör butiksjobbet mer rationellt. Att det alltid är rätt pris på hyllan och stämmer med kassasystemet är ett exempel och har varit en del av lösningen sedan begynnelsen för 30 år sedan. Numer används även etiketterna som stöd vid t.ex. inventering, varupåfyllnad och e-handelsplock i butik med hjälp av put-to-light och pick-to-light. Den gör att plockaren snabbt och enkelt hittar rätt produkt och risken att plocka fel vara minimeras.

Bara fantasin sätter gränser
De elektroniska hyllkantsetiketterna ger stort utrymme för kreativitet. I en butik handlar det om att skapa en plattform för information där kunden kan välja att integrera på olika nivåer. Desto mer lättillgänglig informationen är, desto tryggare blir konsumenten och på så sätt förkortar vi tiden till ett köpbeslut och ökar därmed försäljningen. Men hur är det på ett lager? Kan man nyttja elektroniska etiketter där? Absolut, hör av dig till oss så berättar vi mer.