Trendspaning 26.10.21

”Metavending” – är automatiserade butiker framtiden för handeln?

I den förra spaningen reflekterade vi kring hur butiker utvecklas som hubbar för lokal mikrofulfillment. I denna spaning analyserar vi det framväxande begreppet ”Metavending” som handlar om hur delar av den fysiska handeln automatiseras alltmer och hur nya butiksformat växer fram i kölvattnet av detta.

Den moderna handeln är under kraftig utveckling och handlar i grunden om att möta och tillfredsställa konsumenternas behov oavsett var de befinner sig eller i vilken kanal de väljer att handla. Och när e-handeln och den fysiska handeln smälter samman är automatisering en nyckelfaktor för att skapa kostnadseffektiva fulfillmentprocesser, inte minst inom dagligvarusektorn. (En marknadsaktör uppskattar som exempel att butikspersonal kan plocka ca 80 produkter per timme medan en robotbaserad lösning klarar av att plocka ca 800 produkter per timme. Det ger vissa perspektiv och innebär att totaltiden för att slutföra en order minskar markant om processen automatiseras. Därför utvecklas idag system som bidrar till att både effektivisera och höja kvaliteten i dessa processer genom att helt eller delvis automatisera dem.)

Amazons butik Amazon Go med sin ”just-walk-out”-teknologi kan anses vara pionjären och själva startskottet för automatiserade butiker. Amazon Go lanserades 2016 och var till en början endast en testbutik för de anställda på företaget. 2018 öppnade butiken för allmänheten och idag finns ca 25 Amazon Go-butiker i USA och under 2021 öppnades den första butiken i Storbritannien, kallad Amazon Fresh. Idén om olika former av automatiserade butiksformat har dock fått vingar och det finns flera globala exempel på denna växande trend, inte minst i Asien.

Metavending – butiken som en stor varuautomat
Det är inte ovanligt att nya s.k. buzzwords växer fram inom detaljhandeln i syfte att fånga utvecklingsinriktningen inom ett område. ”Metavending” är ett begrepp som syftar till att på ett övergripande sätt fånga automatiseringstrenden av butiker. Metavending har sitt ursprung i ordet vending som i vending machine, d.v.s. en sådan där varuautomat, ofta godis- och dryckesautomat, som är uppställd på publika platser och vars utbud är tillgängligt dygnet runt, året runt. I dessa maskiner är processen hur en vara beställs, betalas och levereras (genom en fjäder som puttar ner produkten i leveransfacket) helt automatiserad.

En butik som fungerar som en varuautomat kan te sig som en ganska spartansk målbild men det riktigt intressanta sker om man blickar in i framtiden och kopplar ihop automatiseringen med möjligheterna kring Internet-Of-Things (läs: uppkopplade fastigheter), Artificiell Intelligens och t.ex. drönarleveranser. Då inser man att detta potentiellt innebär en smärre revolution som både förskjuter perspektiven och förändrar spelplanen och synen på alltifrån butikernas läge, koncept, design, funktionalitet och effektivitet. Det lär i förlängningen också få konsekvenser för stadsplaneringen och påverka utvecklingen i både städer och landsbygd. Nedan följer ett par exempel på en ny generation automatiserade butiker där koncepten delvis fyller olika behov beroende på om de etableras i städer eller på landsbygden.

Automatiserade butiker i urbana miljöer skapar hyperbekvämlighet
I urbana miljöer finns generellt ett stort utbud av varor, tjänster, nöjen och upplevelser. För att kunna hinna med allt är känslan påtaglig att invånare och besökare i större utsträckning lever sina liv ”i steget” vilket gör att tid ofta uppfattas som en bristvara. Det gör att efterfrågan på bekväma, snabba, personaliserade lösningar är stor (internationellt definierat som ”hyper convenience”) vilket i sin tur ställer höga krav på att tillgängligheten av varor och tjänster är ”här och nu”. Samtidigt har ökad e-handel gjort att många detaljister upplever det allt svårare att få lönsamhet under vissa tider, inte minst den sista timman en butik är öppen mellan kl.19-20. Den krassa ekonomiska verkligheten gör att man därför tenderar att minska butikernas öppettider, vilket riskerar att skapa en negativ spiral med tanke på att många stadskärnor kämpar för att upprätthålla levande kvällsmiljöer, där kvällsöppna affärsverksamheter är en central pusselbit.

Om en butik i stället, helt eller delvis, kan fortsätta att vara öppen även utan personalbemanning skulle nya möjligheter skapas och kanske är detta en lösning i framtiden. I Seoul i Sydkorea har 7-Eleven som exempel lanserat butiken ”Signature 3.0”, en flexibel teknologidriven butik som är öppen 7/24/365 men som är obemannad mellan midnatt och sex på morgonen, då delar av sortimentet är tillgängligt. På så vis försöker de tillfredsställa den lokala efterfrågan på hyperbekvämlighet. Fler flexibla, och delvis automatiserade, butiker i urbana miljöer skulle kunna bidra till mer levande kvällsmiljöer även om det sannolikt skulle medföra en del andra utmaningar också.

Lifvs visar vägen till ökad service på landsbygden
Obemannade, automatiserade butiker kan också vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa ökad service och tillgänglighet på landsbygden. Lifvs är en aktör som börjat etablera automatiserade livsmedelsbutiker i områden där servicebutiker slagits ut av stormarknadsbutiker i kringliggande externhandelsområden. Lifvs letar efter områden där det bor ca 1 000 invånare inom en radie av 1,5 mil och har identifierat att det finns flera s.k. ”matbutiksöknar” där en automatiserad minibutik skulle kunna fungera. Företaget har planer på att expandera rejält de kommande åren och även utanför Sveriges gränser eftersom logiken är snarlik i de nordiska grannländerna som också präglas av mycket landsbygd. Om en butik inte visar sig fungera på en plats går den relativt enkelt att flytta till annan plats. Själva konceptet bör betraktas som en plattform där teknologin skapar möjligheter att placera en butik på en plats där det tidigare inte varit lönsamt. I princip skulle konceptet kunna funka även inom andra segment i handeln om efterfrågan skulle finnas. Det bör dock tilläggas att det inte enbart är start ups som utvecklar detta koncept, även Coop öppnade under 2021 sin första obemannade butik ”Coop Mini” i Gävle.

En synergi som automatiserade butiker skapar, och som varit nog så viktig under pandemin, är att människor kan shoppa utan att behöva komma i kontakt med så många andra människor. Den efterfrågan kan säkert finnas kvar och uppskattas hos en del konsumenter även när vardagen börjat normaliseras. I Holland har dagligvaruaktören Albert Heijn experimenterat med automatiserade butiker sedan några år, t.ex. genom en testbutik på flygplatsen Schiphol. De planerar nu att öppna flera obemannade butiker i olika kontorskomplex baserat på strategin att människor i en postpandemisk värld delvis återvänder till kontoren, men ändå kommer att vilja handla på ett ”distanserat och kontaktlöst” sätt.

För att summera: delar av handeln utvecklas i riktning mot ökad automatisering. Metavending-trenden handlar om hur detaljister utvecklar mer eller mindre automatiserade butiker som i princip fungerar mer eller mindre som smarta automater fast i ett betydligt större format. Och dessa mikrofulfillmenthubbar är på väg är på väg att utvecklas till ett framtida butiksformat åtminstone inom vissa delar av detaljhandeln.

Andra delar av handeln utvecklas i en helt annan riktning där fokus snarare handlar om fördjupade upplevelser och social interaktion, både i den fysiska och virtuella världen. Begreppet ”Metaverse” är ett samlingsbegrepp för denna trend, men mer om detta i kommande spaning.