Idnet AB sluter nytt ramavtal med ICA gällande digitalisering av butik

Under många år har Idnet och ICA samarbetat kring effektivisering och optimering av ICAs lagerverksamhet. Parterna kommer nu att utöka samarbetet genom att Idnet ges möjlighet att erbjuda ICA-handlarna ESL-lösningar (elektroniska hyllkantsetiketter) för att effektivisera sin butiksdrift.

 Idnets lösning hjälper ICA-handlarna att effektivisera sina butiker genom enklare prisadministration och varupåfyllnad. Lösningen är integrerad med ICAs centrala system vilket innebär att handlarna får tillgång till den produktdata och de priser som är relevanta för just dem. Butikerna väljer om de vill installera lösningen själva eller om Idnet ska utföra installationen åt dem. Framåt kommer Idnet, och ICA att samarbeta för att ytterligare funktioner införs, t.ex. för att effektivisera processer som inventering, out-of-shelf*

”Det känns fantastiskt roligt att ICA ger oss förtroende att börja leverera ESL till sina handlare. Lösningen som vi levererar har under de senaste åren valts av merparten av alla stora dagligvarukedjor i Norden. Vi ser fram emot att komma i kontakt med fler ICA handlare för att ta fram bästa lösningen just för dem och få ut mest möjliga värde av sin investering. ” säger David Göransson, Retail Business Area Manager på Idnet.

* out-of-shelf”-funktionen hjälper till att identifiera produkternas position, analysera varje produkts prestation samt notifiera personalen om produkter som är slut på hyllan och/eller som behöver frontas.

Möt oss på Logistik och Transport Mässan 24-25 oktober i Göteborg

Den 24 och 25 oktober välkomnar vi dig till Nordens ledande konferens och mässa för framtidens logistik- och transportlösningar. Här möts beslutsfattare från flera grenar av branschen för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och inspiration.

Vi på Idnet finns i monter E02:22  och vi vill gärna prata hållbara arbetsflöden, smarta logistiklösningar och hur du kan sänka dina kostnader per order. På plats finns flera av Idnets medarbetarna som med sina olika ingångar och expertis hjälper dig nå dina mål och nyckeltal och att bygga för framtiden.

Vid två tillfällen kommer vi att finnas på den öppna scenen. Vi har nämligen bett två av våra partners, GreyOrange och Manhattan Associates att prata om dagens och framtidens lösningar. Dessa kan du förresten se såklart i vår monter 🙂

  • 24/10 kl. 14:30-14:50: ”How to Transform Logistics with Robotic Automation & AI” by GreyOrange
  • 25/10 kl 12:00-12:20: ”Unleashing the Power of a Unified Supply Chain”, by Manhattan Associates

Biljetter till mässan hittar du här

Varmt välkomna 🙂

Häng med Fredrik och Ludvig till Cannes och Manhattan Exchange

Hej alla Manhattan-användare 😊 Häng med oss till Cannes! Nu inbjuder vi dig att ta din logistik och ditt WMS-system till nästa nivå genom att i oktober följa med ​​på ”Manhattan Exchange”, Manhattan Associates årliga WMS-konferens!

Under två spännande dagar träffar du andra användare från Manhattans stora globala community och får möjlighet att ta del av deras erfarenheter, insikter och bästa praxis samt dela med dig av dina egna.  Dessutom finns Manhattans experter, tankeledare och visionärer på plats. Nya funktioner, uppdateringar och förbättringar kommer också att presenteras. Kort och gott, du kommer att fördjupa din kunskap, bredda ditt nätverk och skåda in i framtiden.

På plats dessa dagar finns naturligtvis Idnet representerade av Fredrik Karlsson som arbetar som Project manager, och Ludvig Hjort, Business Consultant. ”Manhattan Exchange är inte bara en konferens; det är en plattform för dig att forma framtiden för din verksamhet. Ett unikt tillfälle där du kan utbyta idéer, lära av andra och skapa kontakt med likasinnade som på riktigt förstår din vardag” säger Ludvig Hjort.
Här hittar du mer information om Manhattan Exchange. Hör av dig Ludvig, Fredrik eller till övriga inom WMS-teamet på Idnet för vidare frågor och planering.

 

Petter Lagström utsedd till VD på Idnet

Styrelsen på Idnet har utsett Petter Lagström som ny VD i bolaget. Petter är i dag försäljningsansvarig. Han tillträder det nya uppdraget 1 oktober.

”Petter har med sina 17 år på Idnet succesivt fått en allt bredare roll i driften av Idnet och är nu redo att ta över som VD. Runt sig har han en stark grupp av ledare och medarbetare som skall utveckla företaget vidare, säger Sjur Skjæveland, styrelseordförande i Idnet.

”Idnet är ett fantastiskt företag. Vi har många spännande saker på gång. Som en del av Lexit Group är möjligheterna ännu större. Jag ser framemot det som vi tillsammans kommer att åstadkomma framöver”, säger Petter Lagström.

”Inclusive regeneration” – hjälp människor att göra hållbara val i vardagen

I två spaningar reflekterar vi kring hur hållbarhetsarbetet inom detaljhandeln utvecklas. Den första spaningen handlade om några av de utmaningar som finns, men också om att digitaliseringen av fysiska butiker är en nyckel till morgondagens hållbara hybridhandel. Den spaningen hittar du här. I denna spaning tittar vi närmare på konsumenternas syn på hållbarhetsfrågor och pekar på fem nyckelfaktorer för hur retailers kan bedriva ett effektivt och uthålligt hållbarhetsarbete.

Konsumenternas syn på hållbarhetsfrågor har mognat – men kraven är komplexa
Hur ser konsumenterna på hållbarhet när de väljer att handla idag? Klimatfrågan har varit mer eller mindre ständigt närvarande i medierna under ett antal år nu. Det har gjort att konsumenterna både blivit mer medvetna och förväntansfulla när det gäller retailers hållbarhetsarbete. Detaljhandeln omfattar som bekant en rad olika delbranscher men lite förenklat kan man säga att det är varor som man äter eller bär nära kroppen som är dem konsumenterna värderar högst när det gäller att göra hållbara val. Primärt saker som rör vår hälsa alltså. Dessa prioriteringar har visat sig vara bestående över tid, oavsett rådande konjunkturläge. I Svensk Handels årliga Hållbarhetsundersökning ställs frågor till både konsumenter och företag om frågor som rör hållbarhetsarbetet inom handeln. I den senast undersökningen 2022-2023 svarade konsumenterna att kvalitet, återvinning och arbetsförhållanden är de parametrar de tycker är viktigast att retailers ägnar sig åt i sitt hållbarhetsarbete. Handelsföretagen svarade å sin sida att spårbarhet, kvalitet, ursprung och livslängd (på produkterna) är saker de uppfattar att kunderna har blivit mer intresserade av över tid.

Men konsumenterna är kluvna i dagsläget. Å ena sidan tycks hållbarhetsfrågan fortsatt vara en viktig faktor för många vid val av olika produkter. Å andra sidan har de reala ekonomiska förutsättningarna ofrånkomligen börjat göra sig påminda. Konsumenternas förutsättningar att satsa på hållbar konsumtion har påverkats av konjunkturen och gjort prisfrågan mer central. Men trots att en del konsumenter i dagsläget kanske tvingas prioritera ned hållbarhet som parameter när de väljer varor, åtminstone hållbara varor med ett högre pris, ökar samtidigt andelen som medvetet väljer företag de uppfattar som mer hållbara när de tar köpbeslut. Och drygt varannan person i åldern 18-29 år (Generation Z) svarar att det finns företag de aktivt väljer bort och undviker att handla ifrån av hållbarhetsskäl.

Mönstret tycks vara ungefär detsamma internationellt. Förväntningarna på företagens hållbarhetsarbete är fortsatt höga också här och i Deloittes Global Millennial and Gen Z Survey slogs fast att andelen som rankar ”climate change and protecting the environment” som en av de tre viktigaste faktorerna nu har ökat från 21 till 28%. Och i artikeln Consumers care about sustainability – but will they pay more? på National Retail Federations blogg bekräftas bilden av att konsumenterna, särskilt de yngre, tycker att hållbarhetsfrågan är viktig och att de är intresserade av att köpa hållbara produkter. Samtidigt säger amerikanska retailchefer att de nu ibland märker ett gap mellan vad konsumenterna säger och gör. De retailers som kan erbjuda hållbara produkter till priser som uppfattas som rimliga kommer sannolikt att gynnas och ta marknadsandelar framöver.

Hur bör retailers tänka och jobba med hållbarhetsfrågorna för att vara relevanta?

  1. Betrakta hållbarhetsarbetet som en resa, en kontinuerlig process
    Precis som många andra förbättringsarbeten behöver arbetet betraktas som en kontinuerlig förändringsprocess, inte som ett projekt med ett slutmål. Retailers och varumärken har olika förutsättningar och startar från olika utgångspunkter, men kännetecknande för dem som är framgångsrika är att de har ambitiösa mål och hela tiden ser möjligheter i att förbättra verksamheten genom investeringar i hållbart innovationsarbete.
  1. Hållbarhetsarbetet måste genomsyra verksamheten
    I takt med att förståelsen ökar kring vikten av att aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor har arbetet också blivit mer integrerat hos många retailers. I ovan nämnda hållbarhetsundersökning från Svensk Handel svarade 54% att hållbarhetsarbetet numera är integrerat och genomsyrar verksamheten, en siffra som ökat sedan den tidigare undersökningen genomfördes år 2020. Det kan också nämnas att 12% av handelsföretagen betraktar att hållbarhetsarbetet har blivit fullt ut integrerat, d.v.s. numera är en kärnfråga för verksamheten. På de företag som bedriver effektivt hållbarhetsarbete är medvetenheten och kunskapen också ofta spridd över flera avdelningar och bland flera personer. Alla avdelningar inom ett företag har en viktig roll att spela i hållbarhetsarbetet och dessutom kräver detta inte sällan samarbete mellan olika avdelningar.
  1. Hållbar handel förutsätter hållbara underleverantörer i värdekedjan
    Produktionen inom handeln, från råvara till produkt, utgörs ofta av en förädlingskedja där många aktörer är inblandade längs vägen. Det innebär konkret att hållbarhetsfrågan många gånger ligger utanför retailers direkta kontroll och styrs till stor del av deras underleverantörer, men också underleverantörernas leverantörer. Amerikanska National Retail Federation menar att över 90 % (i vissa fall upp till 98%) av utsläppen kopplade till en del retailers verksamhet ligger utanför deras direkta kontroll vilket innebär en stor utmaning. En enskild produkt kan vara resultatet av en komplex process där många leverantörers delkomponenter är inblandade. Förutom hemläxan kring det egna hållbarhetsarbetet handlar det därför om att hitta sätt att påverka de företag som finns i det nätverk av aktörer man har omkring sig. Och eftersom hållbarhetsutmaningarna ofta är både stora och komplexa och sällan går att lösa på egen hand är det också viktigt att ta initiativ till strategisk samverkan, både med andra företag och med underleverantörer.
  1. Hållbar handel handlar om digitalisering och mer och bättre data
    Om man tänker sig en trappa in i framtiden med två ledstänger som räcken vid sidorna skulle man metaforiskt kunna beskriva det som att digitalisering och hållbarhet är de två handtag retailers kommer att behöva hålla sig i under en lång tid framöver för att framgångsrikt kunna ta sig in i framtiden. Och digitalisering och hållbarhet hänger dessutom ihop. Vägen till att kunna arbeta, mäta och spåra hållbarhetseffekter genom komplexa försörjningsnätverk går via mer transparenta och integrerade system för att kunna samla in, validera, dela och analysera olika typer av data. Här sker en hel del utveckling, men mycket återstår att göra.
  1. Experimentera kring nya framväxande affärsmodeller
    Ett delvis nytt konsumtionslandskap växer fram idag och det finns exempel på olika former av cirkulära affärsmodeller, t.ex. begagnathandeln, prenumerationstjänster, hyrkoncept och reparationsservice. Rätt hanterat kan detta bidra både till en mer hållbar konsumtion och nya intäkter för företagen. Second Hand-marknaden har som exempel verkligen växlat upp på senare år. Från att tidigare främst ha handlat om välgörenhetsorganisationer som bedriver loppisverksamhet till dagens kurerade andrahandsmarknader drivna av kommersiella aktörer. Och i takt med att koncepten utvecklats har terminologin också förändrats; från Second Hand (som för en del klingar lite dåligt och krångligt?) till Resale som kanske uppfattas som ett mer modernt och medvetet uttryck.

Det finns många spännande initiativ inom denna sektor. Arkivet är en butik i Stockholm med ett noga kurerat sortiment av damkläder och som dessutom brukar ha kö till butikerna med kunder som är nyfikna på vad som kommit in sedan gårdagen. Modeföretaget Na-kd har en Second hand-flik på sin webbsajt och Patagonia har en satsning som kallas ”Worn Wear”. För att nämna några exempel. Second Hand-marknaden inom kläder och mode betraktas som en tillväxtsektor med stor potential och bedömare tror att den t.o.m. kan komma att passera den s.k. Fast Fashion-marknaden framöver.

Men det finns fler exempel i andra branscher. IKEA har lanserat s.k. ”Cirkulärbutiker” både på hemsidan och i de fysiska varuhusen och NetOnNet har lanserat ”Hyreshyllan” där man kan hyra hemelektronik. Och inom glasögonbranschen har olika former av prenumerationskoncept snabbt blivit etablerade och populära. Kort sagt dyker det hela tiden upp nya cirkulära affärsmodeller och koncept som i grunden bygger på att man återvinner och återanvänder produkter.

Med nya affärsmodeller, en ny syn på begagnade produkter, politiska beslut om t.ex. reducerad moms och digitala lösningar som möjliggör försäljning peer-to-peer kan andrahandsmarknaden revolutionera hur vi köper, säljer och förhåller oss till produkter. För att nå dit krävs dock omfattande investeringar och omprioriteringar, framför allt hos marknadens största och därmed i slutändan mest tongivande aktörer.

För nyckeln till att marknaden ska ta ytterligare fart är att större etablerade aktörer hittar lönsamma sätt att utveckla dessa delar av verksamheten. Ett hållbart livscykeltänkande behöver bli en naturlig del i affärsmodellen eftersom det ur ett hållbarhetsperspektiv i grunden ofta krävs att nyproduktionen minskar. Men om Resale inte vidareutvecklas och blir ett lönsamt koncept är risken uppenbar att det förblir en nischverksamhet, något man gör vid sidan av den huvudsakliga affären och som därmed mest finns till för att signalera att man är ett hållbart företag (farligt nära greenwashing om man ska tala klarspråk).

Slutligen: många konsumenter är idag mycket medvetna om hållbarhetsfrågans betydelse för framtiden. Däremot är sannolikt också många konsumenter trötta på den ”pekpinneretorik” och olika former av ”skamning” som sker från olika håll. Risken finns att effekten blir den motsatta och att folk helt enkelt stänger av. I stället bör retailers fokusera på att utveckla affärsmodeller som är hållbara i längden och kommunicera på ett sätt som hjälper konsumenterna att göra hållbara och smarta val i vardagen. Under NRF Retails BIG Show benämndes detta som ”Inclusive regeneration” och det handlar i grunden om att göra det mödosamma, men nödvändiga, omställningsarbetet mer tilltalande och glädjefyllt. Det ska vara kul att handla hållbart.

Regenerativ retail – hållbarhetsfrågan växlar upp

Hållbarhetsfrågorna inom handeln blir alltmer aktuella. IPCC:s klimatrapporter har tidigare slagit fast sambandet mellan mänskliga aktiviteter och uppvärmningen av planeten och nyligen kom en ny rapport som pekade på att det ser allt mörkare ut att nå det s.k. 1,5-gradersmålet. Den senaste IPCC-rapporten pekar dessutom på behovet av att vi behöver lära oss att hantera en del av de problem som redan nu uppstått. I två artiklar kommer vi att beskriva några av de hållbarhetsutmaningar handeln står inför, visa hur framsynta retailers tänker kring hållbarhetsfrågorna och hur investeringar i teknologier som digitaliserar fysiska butiker kan bidra till en mer hållbar e-handel.

Detaljhandeln är den största ekonomiska sektorn och privata arbetsgivaren i världen med över 15% av global BNP och på sätt och vis är det lite förvånande att handeln inte oftare nämns i själva kärndebatten kring klimatfrågan och utsläppen av växthusgaser. I stället är det ofta energi-, transport-, tillverknings- och jordbrukssektorerna som pekas ut som de största bovarna när det gäller klimatpåverkan. Det går dock inte att blunda för att handeln, genom sina komplexa värdekedjor och underleverantörer, tillhör de största kunderna till många aktörer inom ovan nämnda sektorer. Så handeln skulle kunna göra stor skillnad, både direkt och indirekt.

Det gör att hållbarhetsarbetet inom handeln behöver växla upp och glädjande nog finns tecken på att det sker. Ett antal tongivande retailers går i bräschen genom att höja takten i hållbarhetsarbetet där ambitionsnivån flyttas från målet att bli klimatneutrala till strävan mot ett ”regenerativt tänkande”.

Tongivande aktörer visar vägen
I grunden handlar det om hur hållbarhetsarbetet är på väg att tas till en ny nivå. Det fanns en tid när företagen strävade efter att minska sin negativa påverkan genom att nå nollutsläpp i samband med sina transporter (zero Co2). En del företag valde därefter att gå ännu längre genom att säga att hela deras verksamhet på sikt ska bli klimatneutral (zero all). Nästa steg verkar vara att sträva efter att verksamheten blir regenerativ, d.v.s. att den bidrar positivt till planeten. Ordet regeneration innebär att återställa, förnya och fylla på, inte enbart bevara och upprätthålla. Konkret innebär det att i stället för att t.ex. kompensera för den påverkan verksamheten gör på miljön vill man på olika sätt bidra positivt till ekologiska och sociala ekosystem.

Företag som Walmart, Patagonia och IKEA är exempel på aktörer som visar vägen i dessa frågor. Walmart säger t.ex.: ”År 2020 inledde vi vår resa för att gå bortom hållbarhet och bli ett regenerativt företag, dedikerat till att sätta naturen och mänskligheten i centrum för vår verksamhet.”. Och på NRF Retails BIG Show 2023 slog IKEA fast följande: ”By 2030, our ambition is to become climate positive and regenerate resources while growing the IKEA business.”. Patagonia har alltid hållit fanan högt när det gäller hållbarhetsengagemang och är troligen den aktör som tar det längst. I september 2022 gick deras grundare ut och deklarerade att ”Jorden numera är deras enda aktieägare”. Tre statements som i sanning förpliktigar!

På NRF-konferensen 2023 var hållbarhetsfrågorna ofta närvarande, såväl bland föreläsarna som i montrarna på mässgolvet. Och faktum var att två talare, oberoende av varandra, ställde frågan vad som skulle hända om ”naturen” tog plats i styrelserummen, d.v.s. naturen skulle representeras av en slags ”eko-advokat”, en person med samma rösträtt som alla andra styrelsemedlemmar och vars syfte skulle vara att företräda naturens rättigheter. Hur skulle det förändra en styrelses arbetssätt och direktiv? Och faktum är att Faith In Nature, ett brittiskt företag som säljer ekologiska skönhetsprodukter, har tilldelat ”naturen” en styrelsepost med rösträtt i sitt företag.

Den växande näthandeln innebär hållbarhetsutmaningar
Det är ingen tvekan om att handeln sedan en tid är inne i en omställningsperiod, drivet bl.a. av digitalisering och globalisering, och behöver precis som de flesta näringsverksamheter hitta nya vägar som tär mindre på de ekologiska och sociala systemen. Och även om e-handelns tillväxt minskade under 2022 är den långsiktiga trenden att näthandeln växer. Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” visar att e-handeln förväntas utgöra minst 30% av den totala detaljhandeln år 2030. Och McKinsey-rapporten ”Retail Speaks – seven imperatives for the industry” från 2021 gör ungefär samma bedömning. Den spår att e-handeln kommer att utgöra 20-40% av all handel inom 5-7 år.

En sådan utveckling medför dock en hel del hållbarhetsutmaningar. Inom ramen för World Economic Forums fokusområde ”Shaping the future of consumption” publicerades under hösten 2022 artikeln ”How turning retail stores into e-commerce centres can avoid massive emissions”. I denna rapport argumenterar man för hur framtidens e-handel behöver utvecklas för att bli mer hållbar. Utgångspunkten är att dagens e-handel, till stor del baserad på renodlad D-2-C-logik (Direct-to-consumer), inte är hållbar. Bland annat genom de utmaningar som skapats inom transportsektorn där frikostiga regler kring returer har skapat ohållbara beteenden bland konsumenter som t.ex. överutnyttjar gratis returer. I december släpptes en forskningsrapport från Lunds universitet som undersökt returhanteringen inom e-handeln. Den visade att många retailers sonika slänger produkter som returnerats. Skälet är att detta ofta är en billigare lösning än att granska, packa om och lägga ut varorna till försäljning igen. På EU-nivå beräknas summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs efter att de returnerats uppgå till svindlande 21,74 miljarder euro år 2022. Det bör dock poängteras att 65-70% av kunderna som handlar online aldrig returnerar, även när det gäller produktkategorier som ofta returneras.

Ett annat problem är att den renodlade D-2-C-logiken skapar investeringar i nybyggnationer av stora lager och fulfilment centers. I rapporten slås fast att det generellt krävs ungefär 1 miljon kvadratmeter ”fulfilmentyta” per 6 miljarder i omsättning för e-handeln. Och med den förväntade e-handelstillväxten till år 2030 skulle det innebära en ökad e-handelsomsättning på global basis på ca två biljoner dollar (en biljon är en miljon miljoner). Och om tillväxten primärt skulle ske på nuvarande D-2-C-basis är det lätt att inse att det skulle krävas mycket ny ”fulfilmentinfrastruktur”, något som skulle tarva stora resurser. Mot den bakgrunden är det lätt att inse att det krävs andra vägar för att hitta en hållbar utvecklingsmodell när det gäller övergången från traditionell fysisk handel till framtidens hybrida handel. Och nyckeln handlar om att ställa om och utnyttja den existerande butiksinfrastrukturen till att bättre försörja den växande näthandeln.

De fysiska butikerna – nyckeln till framtidens hållbara hybridhandel
Det lär finnas ungefär 20 miljoner butiker i världen, ungefär en butik per 400 människor, och den densiteten är också potentiellt nyckeln till framtidens hållbara fygitala handel. Detta insåg Amazon tidigt och en del menar att deras köp av dagligvarukedjan Whole Foods Market delvis var ett sätt att komma åt ett finmaskigt amerikanskt butiksnät. Konsumenter förväntas alltså beställa mer och mer online och rätt integrerat kommer leveranser/upphämtning (åtminstone i urbana miljöer) att kunna ske inom någon timme från en närliggande butik. Men för att de fysiska butikerna ska kunna bli navet i en mer digitaliserad affärsmodell och ett modernt ekosystem av olika kanaler krävs också att de revitaliseras genom investeringar i teknologi. För att en butik ska kunna fungera som en ”lokal e-handelsenhet” krävs att butikerna transformeras till effektiva leveransenheter genom att man t.ex. snabbt och exakt kan lokalisera produkter i både butiken och på lagret och att olika former av plock- och påfyllningsprocesser effektiviseras. Och om detta sker i större skala krävs det att detta görs genom realtidsövervakning. Det innebär att man behöver investera i teknologier som möjliggör att butikskedjors lokala butikslager blir virtuella så att man i realtid kan identifiera i vilken butik produkttillgängligheten ”är bäst” givet den order som gjorts online. Om detta görs kommer man också automatiskt och effektivt både minska leveranstiden och minimera utsläppen i form av kortast möjliga transport.

Förutom exemplet Amazon/Whole Foods Market är tidigare nämnda Walmart och IKEA exempel på retailers som sätter de fysiska butikerna i hjärtat av deras växande e-handelsstrategier genom att göra dem centrala i deras ”last mile”- och fulfilmentlogistik snarare än att uppföra nya logistikcenters. WE-Forum rapporten bedömer att dagens existerande butiker, rätt revitaliserade, skulle klara av att leverera åtminstone 50% av den totala e-handelsförsäljningen.

På så vis skulle man därför kunna hävda att teknologier som bidrar till att digitalisera de fysiska butikerna (t.ex. IoT, cloud, big data, AI/AR) går att betrakta som ”klimatvänliga teknologier” och därmed hållbara investeringar.

I den kommande spaningen kommer vi att peka på några nyckelfaktorer för hur ett lyckat hållbarhetsarbete kan utformas och vilka fokusområden och initiativ som är viktig för att kunna vara uthållig i hållbarhetsarbetet.

Elon och Idnet AB i samarbete kring digitalisering av Elons butiker

Elon och Idnet har ett mångårigt samarbete i ryggen där fokus legat på effektivisering och optimering av lager och supply chain. Sedan lite över ett år tillbaka har vi tillsammans tagit samarbetet vidare till butik med målsättning att effektivisera franchisetagarnas butiksdrift samt skapa en ännu bättre kundupplevelse.

En del av leveransen består av Elektroniska hyllkantsetiketter (ESL) från globala marknadsledaren SES-imagotag. Därmed kan Elon framöver arbeta än mer med strategisk prissättning, effektivisera varupåfyllnad och inventering. Dynamisk produktinformation och möjlighet att knyta ihop kedjans fysiska butiker med hemsidan via QR-koder och NFC är andra effekter man kan se fram emot.
Lösningen är väldigt enkel att installera och underhålla eftersom den levereras som molntjänst och att det enda som krävs i butik, förutom etiketter, är accesspunkter. Idnet tar fram ett individuellt upplägg per butik så att varje franchisetagare får ut mest möjliga av satsningen och dessutom kan välja att antingen köpa lösningen eller avropa den som tjänst.

Förutom elektroniska hyllkantsetiketter ingår butikskritisk utrustning inom mobilitet, utskrifter och skanning. Utrustningen valdes och paketerades tillsammans med support och service efter det att Idnet först hade analyserat butikernas behov inom dessa områden med målet att sänka Elons kostnader.

”Det känns fantastiskt roligt att få förtroende av Elon att vara med och digitalisera deras butiker och således skapa en mer hållbar tillväxt. Under vårt samarbete har jag haft förmånen att träffa flera av Elons drivna franchisetagare samt genom intervjuer och studier påvisat att de kan räkna hem investeringen i ESL inom 9-18 månader, vilket vi tycker känns väldigt attraktivt! Vi ser även fram emot att förenkla inköp, underhåll, service och support av övrig butiksutrustning vilket gör det möjligt för butikerna att fokusera än mer på sin dagliga verksamhet” säger David Göransson, Retail Business Area Manager på Idnet.

”Många Elonbutiker har hört av sig till oss på Elon Group och sagt att det här är någonting som är mycket spännande som vi borde titta mer på. Efter att ha utvärderat olika leverantörer känner vi att vi har hittat rätt med Idnet och att det blivit riktigt bra. Vi ser stora fördelar i tidsbesparing för butikerna avseende skylthantering. Till exempel om det lanseras en kampanj för en produkt så uppdateras etiketten per automatik och byter pris samt utseende. När kampanjperioden har passerat ändras priset tillbaka till det ordinarie. Således säkerhetsställs rätt pris i butik, utan att personalen behöver skylta om i sin butik”, säger Christoffer Östberg, Systemansvarig ELON Group AB.

För mer information, kontakta David Göransson, Idnet AB, 0760- 36 71 76

 

NRF Retails BIG Show, del 2, – om hur nästa generations digitalisering förändrar relationen mellan retailers och konsumenter

Dags för andra delen i vår spaning från NRF Retails BIG Show 2023 och denna gång fokuserar vi på trender som går att skönja i själva konsumentgränssnittet.

Nya digitala kanaler och touchpoints utvecklas och växer fram
Att en allt större del av köpprocessen idag sker på nätet är ingen hemlighet. Det som nu sker i ökad utsträckning är dock att fler typer av digitala kanaler och touchpoints växer fram. Detta innebär nya möjligheter för konsumenter att skaffa sig inspiration och kunskap om produkter och tjänster, men också nya sätt för retailers och konsumenter att mötas och interagera. Mot bakgrund av detta är det viktigt att förstå hur just relationen och kommunikationen mellan retailers/varumärken och konsumenter utvecklas och förändras över tid.

Web3 är en term många hört talas om de senaste åren. Man kan säga att det är ett samlingsbegrepp för hur infrastrukturen för nästa generations internet formas – en slags decentraliserad version av dagens internet i 3D-format. Sinnebilden för denna utveckling inom detaljhandeln har varit att retailers och varumärken börjat skapa närvaro i alternativa kanaler och miljöer, t.ex. spelmiljöer som Roblox, där huvudfokus inte nödvändigtvis är försäljning utan snarare marknadsföring och varumärkesbyggande. Och även om den första hypen runt Metaverse börjat lägga sig handlade NRF en hel del om nya digitala kanaler och hur ökad kanalkomplexitet kan komma att påverka framtidens köpprocesser.

Att Web3 kommer att förändra handeln tycks många vara överens om. McKinsey har som exempel gjort en bedömning att Metaverse kommer generera ett värdeskapande på motsvarande runt $5 biljoner år 2030 och att mellan $2 – 2,6 biljoner av dessa kommer att vara e-handelsrelaterat. Svindlande siffror naturligtvis, men kanske inte orimligt om man samtidigt betänker att Gartner Group spår att 25% av oss människor kommer att spendera minst en timme om dagen i Metaverse i syfte att arbeta, shoppa, socialisera eller bara söka underhållning. Huruvida människor verkligen kommer att vilja konsumera i dessa miljöer får nog framtiden utvisa och uppgifterna går isär en del. Å ena sidan slår en rapport från CommerceNext fast att fyra av tio konsumenter skulle vilja kunna shoppa fysiska produkter i 3D eller virtuella världar i framtiden. Och Accenture styrker delvis detta genom en global konsumentstudie där de kommit fram till att drygt åtta av tio konsumenter visat intresse av att göra någon form av inköp via Metaverse-kanaler. Å andra sidan har Productsup gjort en studie som visar att 60% säger att de inte alls är intresserade av att handla virtuella produkter i virtuella världar.

En intressant iakttagelse på NRF var dock att dessa 3D-världar, som hittills främst utvecklats på externa spelplattformar, nu också börjat uppenbara sig direkt på företagens egna hemsidor i form av specifika ”3D-dörrar”. Det börjar alltså komma exempel där konsumenter kan surfa in på retailers vanliga hemsidor och antingen välja att scrolla i det vanliga 2D-flödet av produkter eller kliva in i ett showroom, antingen i form av en 3D-version av företagets butik eller en rent fiktiv butiksmiljö. Ett företag som fanns på NRF:s Innovation Lab-scen var Obsess. Deras mission är att göra näthandeln mer upplevelserik. Genom att skapa virtuella butiker, permanenta virtual flagship stores såväl som pop-up-butiker, och sömlöst integrera dem med retailers befintliga webbplatser skapar de shoppingupplevelser med nya dimensioner i syfte att göra näthandeln mer intuitiv och personlig. De har jobbat med bolag som Tommy Hilfiger, Dermalogica, Ralph Lauren och Mattel. Vi har tidigare berättat om att vi på Idnet själva en egen virtuell miljö med en virtuell butik och ett virtuell lager, Idnet Concept World. Den bygger på samma tanke, att förbättra och förstärka upplevelsen för besökaren/användaren. Dock ej ännu integrerad med vår webbsida skall tilläggas.

De nya digitala kanalerna förändrar relationen mellan retailers och konsumenter i grunden
Om utvecklingen av Metaverse och andra snarlika virtuella världar primärt utvecklas till transaktionsdrivande marknadsplatser eller varumärkesbyggande miljöer (eller både och?) återstår att se. Kännetecknande för nästa generations kundgränssnitt är dock att de förändrar interaktionen mellan retailers och konsumenter. Så låt oss bortse från teknologierna i sig och i stället fundera på hur nästa digitaliseringsvåg skapar framtidens inspiration, kundupplevelser och relationsbyggande inom handeln.

På NRF Retails BIG Show 2023 var det mycket fokus på ”kunden i centrum” och hur relationen mellan retailers och konsumenter förändras och fördjupas. Bilden nedan är en bearbetning och försvenskning av en bild ur rapporten ”The future of retail customer service: interactive and unified” från Talkdesk som släpptes under NRF 2023. På ett övergripande plan visar den hur nya digitala kanaler och miljöer både skapar förutsättningar för och stimulerar en ny typ av kommunikation mellan företag och konsumenter.

I grova drag kan man säga att utvecklingen går från traditionell envägskommunikation (från retailer till konsument) till tvåvägskommunikation (mellan retailer och konsument, men också konsumenter emellan). Man kan också säga att utvecklingen går från att jobba med olika former av problemlösning adhoc till dialog och ömsesidigt samskapande. Retailers behöver därför se över sin syn på både kundservice, kommunikation och marknadsföring och börja anamma ett mindset som grundar sig på förmågan till kontinuerligt, personaliserat relationsbyggande. Och de digitala hjälpmedel som redan idag finns tillgängliga för konsumenter driver på denna växande ”skaparekonomi”.

Detta fenomen benämndes på NRF som ”syntetisk kreativitet” (eller synthetic creativity) och handlar om att både kreativa individer och hela communities numera kan skapa naturliga gravitationspunkter och egna plattformar där de får marknaders uppmärksamhet. På sätt och vis blir de därmed lika mycket medproducenter och bärare av idéer och produkter som rena konsumenter. Man kan kalla det en form av utvecklat, och mer äkta, influencerskap där dem som gillar att ”hänga” med ett varumärke blir en partner och värdeskapare snarare än en renodlad kund. Och detta verkar vara något som framför allt yngre konsumenter ur Generation Z tycks gilla. De har inget emot att välkomna varumärken in i sin digitala sfär, OM de känner att företaget kan bidra till att skapa värde för dem. Detta förändrar successivt också synen på marknadsföring. Grovt förenklat har marknadsföring historiskt handlat om kampanjer där en byrå tar fram idéer och ett kommunikationsbudskap som bearbetas, paketeras och därefter presenteras i en kampanj vid en given tidpunkt, ofta t.ex. en försäljningskampanj. Genom att i stället anamma ett förhållningssätt där man stimulerar kommunikation i interaktiva kanaler, blir relevanta och personaliserade kundupplevelser på sätt och vis den moderna formen av löpande marknadsföring. Det gör att det gamla konsumtionssamhällets massmarknadsföring och annonsering successivt blir alltmer förlegat (se principmodell nedan).

Och som nån uttryckte det under NRF: ”People don ́t like being advertised to, but people do like brands”. Med andra ord: varumärken som dyker upp vid rätt tillfällen, i rätt kanaler och förser kunder med relevant information, inspiration, upplevelser och erbjudanden gillas av de flesta konsumenter. Det är den utmaningen retailers står inför och det är med hjälp av integration mellan olika kanaler man kommer att kunna motsvara dessa förväntningar.

Kampen om konsumenters uppmärksamhet intensifieras
På NRF 2023 talades det också om ”The TikTokification of attention”, alltså att människors uppmärksamhet tenderar att ”tiktokifieras”, som ett sätt att beskriva förändringen i kommunikations- och marknadsföringslandskapet. Man beskrev också att trenden går mot att ”sociala medier, blir allt mindre sociala”, vilket syftade på att människor idag tenderar att spendera tid på sociala medier utan att i grunden egentligen vilja socialisera sig med andra. Det handlar mer om att få en stunds underhållning och inspiration, vilket gör att retailers märkt att det finns möjligheter att skapa relevant innehåll och budskap i dessa kanaler. Som kuriosa kan också nämnas att man konstaterade att Netflix för första gången uttalat att de ser TikTok som en huvudsaklig konkurrent. Se där ett tecken på den kanalkonvergens som sker och att kanalkomplexiteten ökar.

Om man ska försöka sammanfatta resonemangen kan man säga att framtidens kommunikation och kundupplevelser kommer att vara interaktiva och immersiva. Det tycks också som om begreppet ”omni channel” allt mer börjar ersättas av ”unified commerce”, ett uttryck som visserligen funnits ett tag men som handlar om strävan att skapa en fygital infrastruktur som verkligen sätter kunden i centrum. Och som dessutom binder ihop den digitala och fysiska köpprocessen i syfte att skapa personaliserade kundupplevelser i realtid. Lättare sagt än gjort förstås och i ärlighetens namn har detta kanske varit en målbild snarare än verklighet de senaste åren. Men med de kontinuerliga framsteg som nu sker inom AI-driven back-end (som vi skrev om i förra spaningen), i kombination med utvecklingen inom dagens front end-teknologier gör att det i alla fall hela tiden tas steg i riktning mot denna vision.

I nästa spaning kommer vi att skriva om en annan trend det talades mycket om på NRF och som verkligen förtjänar en egen spaning; hur nästa nivå av hållbarhetstänk utvecklas inom handeln och där framsynta retailers går från att sträva mot koldioxidneutralitet till att ha ”regenerative retail” som målbild. Men mer om detta nästa gång :).