Trendspaning 30.03.21

Ökat hållbarhetsfokus inom detaljhandeln

Under 2020 växte e-handeln med 40%, en tillväxt som saknar motstycke i historien. Inte ens under e-handelns inledande era i början av 2000-talet var tillväxten så kraftig under ett enskilt år. Den strukturomvandling detaljhandeln genomgår sätter också fokus på frågan hur hållbar handeln egentligen är? Den här spaningen handlar dels om att hållbarhetsfrågan blivit alltmer central inom handeln, dels om att hållbarhetsperspektivet breddats till att omfatta fler saker än enbart e-handelns utmaningar kring transport och logistik. Och mycket tyder på att vi är på väg in i en värld där masskonsumtionen ifrågasätts och där värderingsstyrda företag tycks bli alltmer framgångsrika.

E-handelstillväxten har inneburit ensidigt fokus på transporternas miljöpåverkan
När e-handelstillväxten bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det inte sällan om ett ensidigt fokus på själva transportfrågan, d.v.s. hur sker leveransen till slutkonsumenten? I verkligheten är dock bilden betydligt mer komplex än så och beror på en rad olika parametrar; vilken typ av fordon används vid transporten, vilken fyllnadsgrad har fordonen, vilka rutter trafikerar de och hur tar sig konsumenten till ett uthämtningsställe eller till en butik för att hämta varan? Vidare handlar det också om själva materialet i de emballage som produkterna skickas och hur mycket luft det finns i paketen där varorna ligger. Ju mer luft det är i ett paket, desto mer skrymmande och som en konsekvens av det krävs det fler transporter. För att ta ett konkret exempel.

En annan parameter handlar om i vilken grad produkter returneras. Ju fler returer, desto fler transporter och desto sämre för både miljön och företagens lönsamhet (som av konkurrensskäl ofta erbjuder fria returer). Detta har gjort att företag inom handeln t.o.m. gått så långt att de blockerat vissa kunder, s.k. serial returners, som satt möjligheten till fria returer i system. När man börjar bena i frågan inser man snabbt att hållbarhetsfrågan berör en komplex väv av aktörer som innefattar alltifrån logistikbolag, förpackningstillverkare, detaljister, konsumenter och myndigheter.

I dagsläget är det flera aktörer som på olika sätt driver hållbarhetsfrågorna framåt inom handeln.

  • Konsumenterna
    Svensk Handel genomför årligen en Hållbarhetsundersökning och i den senaste rapporten kan man se att intresset för hållbarhetsfrågor hela tiden har ökat bland företagens kunder. Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för konsumenterna som vill förstå hur deras konsumtion påverkar alltifrån miljön till arbetsförhållandena för dem som producerar och levererar varorna.
  • Detaljhandelsföretagen
    Konsekvensen av konsumenternas ökade intresse för hållbarhetsfrågor är att 8 av 10 handelsföretag säger att man numera aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor. Detta bottnar sannolikt också i att många företag börjat komma in i en ny mognadsfas kring e-handeln. När ett företag etablerar sig i en ny kanal är det naturligt att fokus initialt handlar om att skapa tillväxt och att ta marknadsandelar. Efterhand skiftar dock fokus till lönsamhet och man börjar analysera de faktorer som direkt påverkar lönsamheten, alltså frågor som rör ”last mile”-hanteringen (t.ex. logistik, leverans- och returhantering).
  • Myndigheterna
    Förändrade handelsstrukturer påverkar logistiken i våra samhällen vilket gör att också olika myndigheter börjar intressera sig för vilka effekter det för med sig. Mot bakgrund av e-handelns kraftiga tillväxt, och Sveriges nationella mål om att minska klimatpåverkan, gav regeringen Trafikanalys i uppdrag att analysera hur e-handelns transporter påverkar klimatet och miljön vilket ledde fram till att rapporten ”Hur kan e-handelns transporter bli mer hållbara?” som kom under 2020.

Hållbarhetsperspektivet breddas från transporterna till hela företagets värdekedja
Idag har FN:s Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen fått stort genomslag i samhället och många företag refererar till dessa i sitt hållbarhetsarbete. Det gör att hållbarhetsfrågorna har breddats från att primärt ha handlat om klimat- och miljöpåverkan till att betraktas ur ett s.k. ”triple bottom line”-perspektiv. Det innebär att man beaktar hållbarhetsfrågan ur tre perspektiv; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Företagen börjar zooma ut och betrakta hållbarhetsfrågan ur ett mer holistiskt perspektiv i stället för att enbart fokusera på en specifik del av verksamheten. Transporter och returhantering är visserligen viktiga områden, men hållbarhetsarbetet kan lika gärna handla om synen på jämställdhet, arbetsvillkor, etik och uppförandekoder. Under 2021 kommer ett lagförslag att företag inom EU måste göra en risk- och konsekvensanalys över verksamhetens påverkan på mänskliga rättigheter. Detta innebär att man dels ska säkerställa att man inte bidrar till att mänskliga rättigheter kränks, dels att man arbetar förebyggande med frågan. Det kommer också krävas att man har processer för att människor både inifrån och utanför organisationen ska kunna rapportera misstänkta övertramp. Transparens och öppenhet är ledorden och företag med komplexa och omfattande leveranskedjor som inte tänker och arbetar i dessa banor kommer att få utmaningar framöver.

Detta ställer både högre krav på företagens hållbarhetsarbete och gör att frågan kommer högre upp på dagordningen. Hållbarhet går från att vara något som enbart berör en viss del av verksamheten till att beröra i princip samtliga delar av värdekedjan, från råvaruutvinning till slutleverans. Därför behöver hållbarhetsfrågorna lyftas upp på högsta ledningsnivå och genomsyra hela företagets verksamhet om de ska uppfattas som trovärdiga. Ett tecken i tiden är att när HM, själva flaggskeppet bland svenska handelsföretag, bytte VD häromåret var det f.d. hållbarhetschefen Helena Helmersson som fick jobbet.

Mot en mer hållbar konsumtion
Synen på konsumtion har successivt förändrats det senaste årtiondet genom medias tilltagande rapportering om klimatförändringarna. Insikterna om masskonsumtionens baksida började på allvar i och med Al Gores film ”En obekväm sanning” år 2007, men det tog ett drygt decennium innan frågorna intensifierades ytterligare. Och det krävdes en 16-årig svensk skolelev för att lyfta frågan till en ny nivå genom att börja ställa krav på politiker, tjänstemän och företag att faktiskt också göra något åt saken. Idag är ord som klimatångest och flygskam vanliga i den allmänna debatten och Coronapandemin har dessutom tvingat människor att stanna upp och reflektera kring sin konsumtion och livsstil i största allmänhet.

De framväxande generationerna, med Generation Z i spetsen, tycks bedöma företagen utifrån deras värderingar och agerande i hållbarhetsfrågor. Framsynta detaljister har därför insett att ”hållbar handel” långsiktigt inte bara är vägen till lönsam handel, utan kanske rent av avgörande för att överleva i framtiden. Det är också anledningen till att man ser företag gå från ett traditionellt linjärt till ett mer cirkulärt livscykeltänkande och utifrån det utvecklar nya affärsmodeller. Det är ingen överdrift att säga att hållbarhet har gått från att ha handlat om Corporate Social Responsibility (CSR) till att bli en självklar del av den framtida affärsmodellen. Det kanske mest extrema exemplet är klädföretaget Patagonia som byggt in hållbarhetsfrågan redan i sin vision/mission som lyder; “We’re in business to save our home planet”.

I nästa spaning kommer vi att visa exempel på några företag som tänker nytt och på olika sätt bryter ny mark inom hållbarhetsområdet.