Regenerativ retail – hållbarhetsfrågan växlar upp
Hållbarhetsfrågorna inom handeln blir alltmer aktuella. IPCC:s klimatrapporter har tidigare slagit fast sambandet mellan mänskliga aktiviteter och uppvärmningen av planeten och nyligen kom en ny rapport som pekade på att det ser allt mörkare ut att nå det s.k. 1,5-gradersmålet. Den senaste IPCC-rapporten pekar dessutom på behovet av att vi behöver lära oss att hantera en del av de problem som redan nu uppstått. I två artiklar kommer vi att beskriva några av de hållbarhetsutmaningar handeln står inför, visa hur framsynta retailers tänker kring hållbarhetsfrågorna och hur investeringar i teknologier som digitaliserar fysiska butiker kan bidra till en mer hållbar e-handel.
Detaljhandeln är den största ekonomiska sektorn och privata arbetsgivaren i världen med över 15% av global BNP och på sätt och vis är det lite förvånande att handeln inte oftare nämns i själva kärndebatten kring klimatfrågan och utsläppen av växthusgaser. I stället är det ofta energi-, transport-, tillverknings- och jordbrukssektorerna som pekas ut som de största bovarna när det gäller klimatpåverkan. Det går dock inte att blunda för att handeln, genom sina komplexa värdekedjor och underleverantörer, tillhör de största kunderna till många aktörer inom ovan nämnda sektorer. Så handeln skulle kunna göra stor skillnad, både direkt och indirekt.
Det gör att hållbarhetsarbetet inom handeln behöver växla upp och glädjande nog finns tecken på att det sker. Ett antal tongivande retailers går i bräschen genom att höja takten i hållbarhetsarbetet där ambitionsnivån flyttas från målet att bli klimatneutrala till strävan mot ett ”regenerativt tänkande”.
Tongivande aktörer visar vägen
I grunden handlar det om hur hållbarhetsarbetet är på väg att tas till en ny nivå. Det fanns en tid när företagen strävade efter att minska sin negativa påverkan genom att nå nollutsläpp i samband med sina transporter (zero Co2). En del företag valde därefter att gå ännu längre genom att säga att hela deras verksamhet på sikt ska bli klimatneutral (zero all). Nästa steg verkar vara att sträva efter att verksamheten blir regenerativ, d.v.s. att den bidrar positivt till planeten. Ordet regeneration innebär att återställa, förnya och fylla på, inte enbart bevara och upprätthålla. Konkret innebär det att i stället för att t.ex. kompensera för den påverkan verksamheten gör på miljön vill man på olika sätt bidra positivt till ekologiska och sociala ekosystem.
Företag som Walmart, Patagonia och IKEA är exempel på aktörer som visar vägen i dessa frågor. Walmart säger t.ex.: ”År 2020 inledde vi vår resa för att gå bortom hållbarhet och bli ett regenerativt företag, dedikerat till att sätta naturen och mänskligheten i centrum för vår verksamhet.”. Och på NRF Retails BIG Show 2023 slog IKEA fast följande: ”By 2030, our ambition is to become climate positive and regenerate resources while
growing the IKEA business.”. Patagonia har alltid hållit fanan högt när det gäller hållbarhetsengagemang och är troligen den aktör som tar det längst. I september 2022 gick deras grundare ut och deklarerade att ”Jorden numera är deras enda aktieägare”. Tre statements som i sanning förpliktigar!
På NRF-konferensen 2023 var hållbarhetsfrågorna ofta närvarande, såväl bland föreläsarna som i montrarna på mässgolvet. Och faktum var att två talare, oberoende av varandra, ställde frågan vad som skulle hända om ”naturen” tog plats i styrelserummen, d.v.s. naturen skulle representeras av en slags ”eko-advokat”, en person med samma rösträtt som alla andra styrelsemedlemmar och vars syfte skulle vara att företräda naturens rättigheter. Hur skulle det förändra en styrelses arbetssätt och direktiv? Och faktum är att Faith In Nature, ett brittiskt företag som säljer ekologiska skönhetsprodukter, har tilldelat ”naturen” en styrelsepost med rösträtt i sitt företag.
Den växande näthandeln innebär hållbarhetsutmaningar
Det är ingen tvekan om att handeln sedan en tid är inne i en omställningsperiod, drivet bl.a. av digitalisering och globalisering, och behöver precis som de flesta näringsverksamheter hitta nya vägar som tär mindre på de ekologiska och sociala systemen. Och även om e-handelns tillväxt minskade under 2022 är den långsiktiga trenden att näthandeln växer. Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” visar att e-handeln förväntas utgöra minst 30% av den totala detaljhandeln år 2030. Och McKinsey-rapporten ”Retail Speaks – seven imperatives for the industry” från 2021 gör ungefär samma bedömning. Den spår att e-handeln kommer att utgöra 20-40% av all handel inom 5-7 år.
En sådan utveckling medför dock en hel del hållbarhetsutmaningar. Inom ramen för World Economic Forums fokusområde ”Shaping the future of consumption” publicerades under hösten 2022 artikeln ”How turning retail stores into e-commerce centres can avoid massive emissions”. I denna rapport argumenterar man för hur framtidens e-handel behöver utvecklas för att bli mer hållbar. Utgångspunkten är att dagens e-handel, till stor del baserad på renodlad D-2-C-logik (Direct-to-consumer), inte är hållbar. Bland annat genom de utmaningar som skapats inom transportsektorn där frikostiga regler kring returer har skapat ohållbara beteenden bland konsumenter som t.ex. överutnyttjar gratis returer. I december släpptes en forskningsrapport från Lunds universitet som undersökt returhanteringen inom e-handeln. Den visade att många retailers sonika slänger produkter som returnerats. Skälet är att detta ofta är en billigare lösning än att granska, packa om och lägga ut varorna till försäljning igen. På EU-nivå beräknas summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs efter att de returnerats uppgå till svindlande 21,74 miljarder euro år 2022. Det bör dock poängteras att 65-70% av kunderna som handlar online aldrig returnerar, även när det gäller produktkategorier som ofta returneras.
Ett annat problem är att den renodlade D-2-C-logiken skapar investeringar i nybyggnationer av stora lager och fulfilment centers. I rapporten slås fast att det generellt krävs ungefär 1 miljon kvadratmeter ”fulfilmentyta” per 6 miljarder i omsättning för e-handeln. Och med den förväntade e-handelstillväxten till år 2030 skulle det innebära en ökad e-handelsomsättning på global basis på ca två biljoner dollar (en biljon är en miljon miljoner). Och om tillväxten primärt skulle ske på nuvarande D-2-C-basis är det lätt att inse att det skulle krävas mycket ny ”fulfilmentinfrastruktur”, något som skulle tarva stora resurser. Mot den bakgrunden är det lätt att inse att det krävs andra vägar för att hitta en hållbar utvecklingsmodell när det gäller övergången från traditionell fysisk handel till framtidens hybrida handel. Och nyckeln handlar om att ställa om och utnyttja den existerande butiksinfrastrukturen till att bättre försörja den växande näthandeln.
De fysiska butikerna – nyckeln till framtidens hållbara hybridhandel
Det lär finnas ungefär 20 miljoner butiker i världen, ungefär en butik per 400 människor, och den densiteten är också potentiellt nyckeln till framtidens hållbara fygitala handel. Detta insåg Amazon tidigt och en del menar att deras köp av dagligvarukedjan Whole Foods Market delvis var ett sätt att komma åt ett finmaskigt amerikanskt butiksnät. Konsumenter förväntas alltså beställa mer och mer online och rätt integrerat kommer leveranser/upphämtning (åtminstone i urbana miljöer) att kunna ske inom någon timme från en närliggande butik. Men för att de fysiska butikerna ska kunna bli navet i en mer digitaliserad affärsmodell och ett modernt ekosystem av olika kanaler krävs också att de revitaliseras genom investeringar i teknologi. För att en butik ska kunna fungera som en ”lokal e-handelsenhet” krävs att butikerna transformeras till effektiva leveransenheter genom att man t.ex. snabbt och exakt kan lokalisera produkter i både butiken och på lagret och att olika former av plock- och påfyllningsprocesser effektiviseras. Och om detta sker i större skala krävs det att detta görs genom realtidsövervakning. Det innebär att man behöver investera i teknologier som möjliggör att butikskedjors lokala butikslager blir virtuella så att man i realtid kan identifiera i vilken butik produkttillgängligheten ”är bäst” givet den order som gjorts online. Om detta görs kommer man också automatiskt och effektivt både minska leveranstiden och minimera utsläppen i form av kortast möjliga transport.
Förutom exemplet Amazon/Whole Foods Market är tidigare nämnda Walmart och IKEA exempel på retailers som sätter de fysiska butikerna i hjärtat av deras växande e-handelsstrategier genom att göra dem centrala i deras ”last mile”- och fulfilmentlogistik snarare än att uppföra nya logistikcenters. WE-Forum rapporten bedömer att dagens existerande butiker, rätt revitaliserade, skulle klara av att leverera åtminstone 50% av den totala e-handelsförsäljningen.
På så vis skulle man därför kunna hävda att teknologier som bidrar till att digitalisera de fysiska butikerna (t.ex. IoT, cloud, big data, AI/AR) går att betrakta som ”klimatvänliga teknologier” och därmed hållbara investeringar.
I den kommande spaningen kommer vi att peka på några nyckelfaktorer för hur ett lyckat hållbarhetsarbete kan utformas och vilka fokusområden och initiativ som är viktig för att kunna vara uthållig i hållbarhetsarbetet.